Aftonbladet – 11 januari 1840, sida 3

Ibland 5dkoch konsthandelns förenade produkter ha-vi redan i förbigående nämnt, att en ny veckbskrift, kallad Magasin lör nöje och bildning, detta år skulle utkomma på Bokhsndiaren Bergs förlag. De tvenne iörstla numrorna af denna tidskrift äro nu utgifna. Man finner deraf, att det mindre är att betrakta såsom en tidning än såsom en fortgående samling lithografier, hvartill texten utgör förklaringen uti smärre berättelser och utkast, endast med den skilnaden från föregående amus6er, och ap2noramer), att denna utgilfves ci nummerföljd och på bestämda tider,. Till hvarje nummer, som utgör ett stort balfark text i qvartformat, följer nemligen en lithografierad planch i samma format. Vi hafve redan haft tillfälle att se ett antal af de för de kommande numrorna ämnade plancherna, och kunne vwitsorda, att de ij allmänhet utmärka sig ganska fördelaktigt, både genom valet :f ämnena, som deals äro historika, dels s. k. genre-taflor, och genom kompositionem, då de 2lla synas vara kopior af goda utländska taflor och med verklig omsorg, om än icke med någon större artistisk fulländning utförda. Vi önske, att publikens uppmärksamhet må tillåta utgifvaren att utan förlust fortsätta detta vackra företeg. I — —t—A — Vi lofvade härom dagen, vid anmälan a! den lilla Dansk-Svenska poetiska Kalendern Hertha, att vid tillfälle derur meddela några utdrag. Vi uppfylla nu detta löfte. Svårigheten att välja mellan flera stycken af verklig poetisk förtjenst, sätter oss imedlertid i något bryderi, och vi måste derföre utbedja oss, att en annan deg få återkomma till ännu ett och snnat stycke. Se här, af ett par förut mindre bekanta signaturer, ett stycke, kalladt morganen och ett annat: fadderkyssen, som båda wittna om så mycken fantasi, och en så lycklig teknisk fulländning, att de med heder kunde tillskrifvas våra första författare: aMorgonen, Spegel!klar I sunden Stilia vågen hvilar, Aspen uti lungen Väcka morgonilar. Fogeln vaken sitter På sin gren. Med qvitter Görs hans morgonpbön, Enkel, glad och skön. Rödare i öster Skiner hkimlaranden, Fler och flere röster Klinga omkring stranden, Vågen rörs och glimmar, Soln på fästet strimmar, Biet ropar stilla: a Vakna blomma lilla! Och emot dea höga Ljusblå himlabågen Lyfter hon sitt öga Andaktsfull i hågen, Suckar trst och tiger, Men från barmen stiger Hennes bön i doft Emot himlers loft. Mildt kring fiskarns koja Solens sken sig breder Fistarn pätets boja Tar från väggen neder, Går till viken stilla, Der hans båt, den lilla, Står med svarta stäfven Skjuter in bland säfven, Sjön i lätta drägten, Med ett nät på armen Kysst af morgorflikten På den öppna barmen, Klar, som himlen 5, I det ljusblå öga, Smyger hustruniis Efter på hans stig. Se! nu gungar båten Redan fri frår länken. Snärjande försåten, Öfver roddarbänken Ordnade, rex hvila. Nu er kyss! Sen ila Glad och säll I hågen, Öfver spegelvågenr! f Kärlek uti lunden Hörs I fogelns qvitter. Fisken uti sunden U:af kärlek spritter. Solens kärlek målar Rosens purpurskålar, Hafvets klara bryn, Gyldne morgonskyn. Men i menskoanden Sköpast är dess låga, Qvipnan der på stranden Må du endast fråga. 58 hur stön hon sitter Ser på årans glitter, Tills han udden hinner, Bakom den försvinner. —kd.—5 aFadderkysscn. På öppna fönstrets höljande gardin Samm middagssolos sista stråle in