Aftonbladet – 11 januari 1840, sida 3

am ATTAN Me: AR KR EE. Ann ä hvarom man ärnade ingå till Regeringen med en underdånig anhållan. Om den väganläggning eler vägförbättring, som önskas eller af behofvet påkallas, öfverstiger den egna förmågan, låter man genom en landtmätare ) eller annan skicklig person uppmäta och afväga så väl den gamla som nya vägsträckan, upprätta en ordentlig karta samt sydlig profilritning deröfver, å hvilken skalan för höjden tages flere gåoger större, än skalan för längden, på det att den må falla tydligt i ögonen. Profilen af den gamla vägen och dess backar uppdrages med ett starkt svart streck, och den nya straxt derunder med ett rödt streck. Härigenom ken äfven den enfaldigaste tydligen se skilnaden. Derefter föredrages ärendet i sockenstämma, och skulle saken der, sedan man gifvit sig tålamod att läte hvar och en tala sig trött, ändock hota att falla, bör man begära uppskof, hvarunder man ytterligare vidtalar och söka öfvertyga de inflytelserikaste personerna om förslagets nytta, hvarefter det vid nästa sockenstämma må slutligen antagas eller förkastas. Den, som känner svenska ailmogen, vet mycket väl, att om saken af en redbar man ärligt och oegennyttigt framställes, kan man nästan med säkerhet påräkna, att det understöd, som begäres, det vare sig medelst dagsverken eller på annat sätt, bifalles. Sverges allmoge har aldrig visat sig njugg eller småaktig, när det gäller landets gagn och heder. Hvad sjeifva vägarbetets utförande angår, gör man väl uti, ett indela detsamma i smärre låtter, hvilkas fullbordande utlysas på entreprenad-auktiop. Dessa inropas ofta af allmogen, som derigenom fattar intresse för saken och äfven sättas i tillfälle att något förtjena. Den, som vill göra sig besvär, att noggrannt anteckna allt, hvad som blifvit gjordt till kommunDikationermes lJättande inom landet, under loppet af de sista 30 ären, det vare sig medelst kenaler, strömrensningar eller nya vägars anläggning, den skulle ganska säkert underkasta sig ett likaså vidlyftigt som angenämt göromål. Mycket, ganska mycket har i dessa hänseenden blifvit gjordt, och dock återstår i intet fack så mycket att göra. Götha kanal, Arbogaoch Södertelge-kanalen, Wäddö-, Åkersoch Djurgårds-kanalen, ombyggnaden af Trolihätten, Åkerströms och Edets slussar; strömrensniggarne i de norrländska elfvarne, Byelfvens och Klarelfvens farbarhet; de nya vägan:äggningarne genom Dalsland och Wermeland till Norrge; dito från Wermeland till Dalerne, från Dalarne till Helsingland, från Helsingland till Jemtland, och från Jemtland till Norrge, bevittna tillräck-: ligt, att dessa ämnen varit föremål för omtanka och anpsträngd verksamhet. Denna anda synes äfven hafva sträckt sig ned till enskildte personer, hvilka af nit för det a!lmänna bästa underkastat sig både besvärst och stundom en icke så ringa kostnad till vägförbättringar. Så har t. ex. Kemmarrådet Dufva på Hanstavik helt och hållet borttagit, med en kostnad af öfver 1.600 Rdr Bko, Djupdelsbacken, på vägen: emellan Södertelge oh Kumla gästgifvaregård. Sågbacken vid Lina förbättrad med 80 dagsverken. Der kan mu läggas på lasset 6 tunnor, förut aldrig mera än fyra. Tvetabergs Ladugårdsbacke, omlagd med 21 dagsverken, utom tillsläppt jord Oxhagebacken. på vägen från Södertelge till Tveteberg förbigången, medelst n ny väg, 187 famnar lång, 0. 8. V. . Nyboda backe och backen vid Alkistan, begge belägne nära Stockholms Tullar, hafva blifvit betydligt minskade. Till den försträmndes förbättring gjorde Kammarrådet Dufva em gåfva af 1,300 Rdr Bko. Vid Hjulsjö, i Nerike, har Bargsrådet Hejkensköld låtit omlägga åtskilliga svåra backar, hvarigesom trafiken blifvit lindrad. När Fö:f., sommaren 1838, for fram vägen emellan Warberg och Götheborg, var man der sysselgatt, att emelian bron vid Alafors och Wommedal, beläget inom Götheborgs länegräns, oimlägga en vägsträcka af , mils längd, hvarigenom 7 backar totalt försvunno. Företaget kostade 42.000 Rdr. I trakten af Borås är det af allmänna tidningarne kändt, att vägarne blifvit omlagde på icke obetydliga träckor. Ingenstädes har dock så stora förbättringar, hvad vägarne angå, blifvit företagne, som i Jemtland och i Wermeleand. En direkt kommunikation f.ån Sollefteå vid Angermanelfven, samt från Graningebruk längs Gesundsjön till Östersund, synes i det närmaste vara fullbordad, och kommer att bli af mycken nytta för orten. Sedan den nya militärvägen, i det inre af landet, pu blifvit färdig ända till Kårböle i Norra Helsingland, torde man böra vara betänkt på att fortsätta honom i 3:ne repriser, neml. 4:0 Från Kårböle till Ensjön och långvattnet förbi Norra änden af sjön Hännman, samt vidare förbi Törringsjön öfver Julåsen till Borgsjö kyrka,lhvarest vägen från Sundsvall till Östersund vidtager. 2:o Från Borgsjö till Fors kyrka vid Indalselfven hvarifrån väg redan finnes uppbruten till Graninge bruk och vidare till Långsele och Soliefteå vid Ångermanelfven. 3:o Väg från Sollefteå till Skorpeds kapell och vidare förbi Anundsjö kyrka till Björna, och derifrån till Bjurholms kapell och Degerfors vid Umeåelfven, hvilket dock ännu tordre dröja flera år innan det blir verkställdt. Såsom bevis buru andan är i denna angelägenhet, torde det tillåtas mig anföra, att efter återcomsten till Stockholm från resan till Jemtiand år 1836, skref jag till min ungdomskamrat, Generalidjutanten m. m. Bor, och anmärkte att vid södra indan af Storsjön icke långt ifrån Bergs kyrka är sn serdeles brant och hög backe kallad Wisgebac ken, som borde försvinna såsom varande mycket vinderlig i synnerhet böst och vår. Denne raske och hurtige man, som icke är rädd om besväret, ät upprätta förslag till vägens Omläggande på en , mils längd hvarigenom backen totait skulle för vinns. Förslaget förelades, granskades och bifölls )å sockenstämmor i kringgränsande socknar, emelan Bergs socken var för fattig att ensam verktälla detta arbete, och vägen är nu mera både ärdig, indelad och grusad.