Aftonbladet – 8 januari 1840, sida 1

Prinsen af Joinville har på fregatten Belle Poule den 23 anländt till Tuvulon. En ny anledning till missnöje med England har uppstått genom en Brittisk korvett-kaptens — om dess namn är någon tvist mellan de Engelska och Fransyska tidningarne— förfarande, hvilken stött på grund via kusten af Franska Guiana, och der tvungit invånarne att lemna honom proviant utan betalning. Man vill dock hoppas, att äfven denna obehagliga tilldragolse ej skall leda till någon allvarsam misshällighet mellan de båda kabinetterna. SPANIEN. Berättelserna om Cabreras flykt synas ej vilja bekräfta sig. Han hade den 42 December begifvit sig till Mora och Flix, för att påskynla fästningsarbetena derstädes. Den 43 återvände han till Zurit:. Carlisterne hade samma dag angripit Berga, men utan framgång. Cabrera innehar sslunda och befäster alla passager öfver Ebro; han står i öppen förbindelse med Cataloniens insurgenter och har afbrutit Esparteros. kommunikationer med Saragossa. Denne sistnämnde har således måst afstå från planen att denna vinter börja Morellas belägring, åtnöja sig med att bibehålla sin linie vid foten af bergskedjan och så mycket möjligt är, skydda den vester om Rio Guzedeloupe belägna delen af nedra Aragonien mot Cabreras anfall. De offensiva operationerna hafva således afärstiden oundvikligt blifvit afbrutna, emedan de ej kunna fortsättas på de snöbetäckta bergen. Cabrera begagnar detta tillfälle att nedstiga i den froktbara Ebro-dalen, aftala framtida planer med. Catalonierne och samla ny proviant, för att kunna uthärda den i vår förestående striden. Madridska bladen omtala en ny minisierförändring, i anledning af Esparteros sekreterares, Hr Linanges, i Franska blad införda skrifvelse, hvari ban yttrar sig emot kabinettets åtgärder och Cortes upplösning. Ministrarne ha, sedan. de läst detta bref, begärt sitt afsked. Derefter hölls en konselj, hvari man beslöt af. sända en:skrifvelsa till Espartero, för att förklara honom, det regeringen ogilla.e Hr Li. nanges förhållande, och fordrar, att han antingen skulle förneka don ifrågavarande skri velsen, eller förafskeda dess författare. HOLLAND. Efter det stora nederleg regeringen led i andra Karsmaren i budgetfrågan, hvarom vi förut utförligt berättat, ankom en kunglig proposition till Kammaren om förlängning af den gamla budgeten för de första 8 månaderne af innevarande är. Denna proposition mötte dock så föga sympathi inom Kammarens sektioner, att regeripgen fann sig föranlåten återtaga densamma och modifiera den derhän, att den gamla budgeten blott skulie beviljas för de 6 första månaderne af 4840. Dessutom var i det nya förslaget det lån, regeringen derjemte begärt att få upptaga, nedsatt till 6 millioner i stället för 453, som blivit begärda i den förra propositionen. Serskildt utlofvades, att icke mer än 300,000 floriner skulle användas för krigsdepartementet under förra bälften af detta år. I Kammarens serskilda sektioner har denna proposition nu förevarit till öfverläggning, och alla bafva hufvudsakligen yitrat sig derhän, att innan budgeten beviljades horde man vara försäkrad om att grundlagen blefve revidersd, offentlighet i finansväsendet införd, syndikatet upphäfvet, räkneksmiwaren bättre organiserad, och räkenskap aflagd för inkomsterne af de Ostindiska kolonierna. Den 29 December skulle Kammaren sammanträda, för att börja diskussionerna rörande detta budgetsförslag. ORIENTEN. Fiån Konstantinopel har man inga sednare underrättelser, in förra posten medförde. Under det stillestånd, som inträdt i de diplomstiska Tförbandlingsrne, bade Porten begagnat tillfället Jatt sysselsätta sig med de åtgärder, som erforj drades, för att bringa den bekanta hattiscberifen af den 3 Noveruber i verkställighet. En kommission, bestående af G personer, bade blifvit tillsatt, som kulle föreslå de lager och förordningar, hvilka i detta härsnende kunde blifva nödige. I ett bref från Wien, dateradt den 22 December, pästås på det bestämdaste, stt uppgilten från London skall vara alldeles ogrundad om kejsar Nicolai medgifvande, att låta engelska, fransyska och österrikiska krigsskepp passera Dardanellerne, i fall en rysk eskader iolöper i Bosforen. RYSSLAND. Vi nämnde bland nyheterne med förra poI sten, att kejsaren af Ryssland förklarat Kbanen i Chiewa krig I anledning af denna krigsförI klaring heter det i ett bref från Berlin af den 26 i förra månaden: Den oväntade underrättelsen om Ryssarnes