Aftonbladet – 3 januari 1840, sida 2

att blott yrkandet på en undersökning om militärundervisningsverket af Rikets Ständer framställdes. Konungen ansåg detta ämnets grundliga utredning endast kunna tillvägabringas i forening med en allmän revision af uppfostringsanstalterna i Riket, och förordnade en komitte, som borde desamma i ett sammanhang öfverse och förslag till förbättringar dervid afgifva. Den revision ofver elementarläroverken, som år 1824 sammanträdde, blottade imedlertid så många svaga sidor i den nya skolordningen, att Regeringen redan den 18 Maj 1825 måste stadga en mängd rättelser och tillägg deri, och Konungen lofvade Rikets Ständer år 1828, att låta: shvad revisionen i öfrigt föreslagit och hemställdt om Elementarläroverkens fullkomligare organisation och undervisningens ändamålsenligare förbättring, jemte uppgift af dertill erforderliga medel, m. m. komma under närmare skärskådande, i förening med en fullständigare granskning af samtlige Rikets Ständer. ,Konungen underrättade då äfven Rikets Ständer, att inom den ofvannämnda komittån — tänkesätten beträffande de föreslagna förändringarna till läroanstalternas förbättring varit i flera afseenden betydligt delade; att i anledning häraf Konungen funnit ämnets vigt fordra, att med förslagets bufvudsakliga granskning och slutliga afgörande uppskjuta, intilldess allmänna tänkesättet, i synnerhet öfver vissa mycket omtvistade punkter, hunnit stadga och uttala gig; men, att imedlertid, då komitten enhälligt funnit, att den joffentliga undervisningen kräfver flera och snara förbättringsåtjärder, samt såsom en grundläggning för: det ändamål som sökes, uppställt nödsändighet-n, dels att ät Jlärarebafattningarne förvärfva och fästa skicklige och nitiske män, hvilket ansetts svårligen kunna ske, så länge lönerna för lärarna befinnas vara otillräcklige och nödige undervisningsmedel saknades, Konungen, enär statens tillgångar vid denna Riksdag icke kunde medgifva hela den summa (168,000 Rdr), som komitten ansett nödig, för det närvarande likväl ville föreslå 42,000 Rdrs anslag till löneförhöjning för lärare vid elementarläroverken, hvarigenom densamma till dessa sistnämndas bestånd, genast kunde verkställas! Konungen uttryckte dervid sjelf hoppet om Ständernas bifall, enär cHaus Majestät derigenom hunde få tillfälle att bereda upphörandet af den både för undervisningsverket och presterskapet i allmänhet så menliga beräkningen af dubbla tjensteår.n För att bringa professorslönerna i Upsala till Lkhet (300 T:r) med dem i Lund, samt fullkomna tillämpningsskolorna, hemställdes om ej Ständerna ville dessutom bevilja 18,000 Rdr bko. Rikets Ständer biföllo propositionen, yttrande: att wi följd häraf Rikets Standers 10:de bufvudtitel kommer alt intill nästa riksdag ökas med 60,000 Rdr bko årligen, under förbehåll att 6800 Rdr åt den på försök inrättade elementarskolan för ämnesläsning inom bufvudstaden, oafkortadt deraf utgingo. Negeringen begagnade likväl uttrycket cintill nästa riksdag att, under föregifvande wudet inga bestående förbättringar, ständiga löner eller lönetillökningar kunnat derå grundas,, och, oaktadt Konungens löfte att cgenasty, tillvägabringa ökning i elementar-läroverkens lönevilkor, uppskjuta med detta vigtiga ärendes pröfning, cintilldess de ständigt påräkneliga tillgångarnes belopp blifvit af Rikets Ständer bestämdt. — Regeringen använde under tiden en stor del af medlen till inrättandet af åtskilliga nya elemcatarskolor och till nya gymnasiioch skolhus. Universiteten erhöllo deremot af de 18,000 Rdårne 16,400 Rår, och blott en enda tillämpningsskola, (Carolinska Medico-chirurgiska Institutet de resterande 1600 Rdr. Det var otvifvelaktigt rätt, att Rikets Ständer, under det obestämda skick, hvari regeringen i 25 år lemnat den vigtiga national-angelägenheten, icke biföllo det betydliga anslaget på annat sätt än till nästa riksdag; ty om regeringen bade på ett ändamålsenligt sätt användt medlen, synes dena alltid kunnat påräkna anslagets fortfarande. Det var således anmärkningsvärdt, att i flera år undaubålla, isynnerhet elementar-läroanstalterna, som det så väl behöfde, de af Ständerna medgifne anslag. Men Rikets Ständer, som i denna fråga, alltsedan år 1809 måst vara de pådrifvande, ville åtminstone, vid 1834 års riksdag, för sin del icke villa dess fördröjande. De anslogo icke endast dessa 60,050 Rdr på stat, utan de ökade universitetens anslag med 8000 Rår till extra utgifter för praktiska undervisningen i anatomi, kemi, fysik, m. m. De fästade blott det vilkor vid anslaget till elementarläroverken, att adessa medel skola, enligt upprättade stater, från landtränterien utbetalas., — Det är nu 30 år sedan Rikets Ständer uppmanade regeringen att använda sin uppmärksamhet på allmänna undervisningen och uppfostringsanstalterna. Huru långt reformerna kommit känna vi alla, utan att behöfva åberopa graden af embetsmannabildningen på de högre platserna eller den ofverklagade bristen på praktisk duglighet eller den ringa tillgången på högre juridiska kunskaper, som den i statens tjenst inträdda generationen erbjuder. Och ännu i denna stund synes regeringen icke hafva vidtagit ringaste åtgärd, för alt, sedan wallmönna tänke