Aftonbladet – 3 januari 1840, sida 2

panvandbarhet till närvarande tid, de förändringar vetenskaperna, undervisningsmethoden och uppfostran genom en stigande upplysning i allihänhet undergått, den ökade erfarenhet främ,mande nationers försök och upptäckter åstadkommit, allt synes rikta både omtankan och hoppet till förbättringar i våra läroverk och niem rörande författningar, äfvonsom till nya inrättningar, der de ånnu, till det allmännas förlust , i vårt land kunna saknas., Men oaktadt de vackra orden häpnade Utskottet för tillstyrkandet af de gjorda förslagen. Dessa voro visserligen temligen radikala: vården om Akademiernas inkomster borde ställas under en enskildt direktion; den akademiska jurisdiktionen helt och hållet upphäfvas; vinterferierna borde försvinna; läraren få undervisa privatim i hvil ken vetenskap som heldst, men vara förbunden att publice läsa öfver den, hvarför han uppbär lön, på det att tillfälle till undervisning alldrig måtte i någon vetenskap saknas, De akademiska bibliotheken, instrumentsamlingar, laboratorier, m. m. borde kraftigt upphjelpas och understödjas. De som utmärkte sig genom lektioner och utgifna arbeten, borde serskildt! belönas. En kassa borde bildas till förlag för de akademiske lärare, som ville utgifva skrifter. Delärda borde nyttjas i embeten och statens ärenden, der deras kunskaper voro användbara. De borde utsändas med missioner på en bestämd tid, för att underhålla kommunikation med utländska lärda. En del vigtiga förändringar borde företagas med examina; kollegiiexamina skärpas, o. s. v. De akademiska konstitutionerna borde omarbetas; kanslersembetena upphöra. Den varande skolordningen borde helt och hållet upphäfvas, och åt Biskoparna, hvar och en icwess stift uppdragas att i samråd med lärarne sköta skolorna och till nästa riksdag vara lärdiga med förslag till en förbättrad skolinrättning, som borde sättas i kommunikation med universitetet. Landskolor borde för hela landet inrättas, genom öfverenskommelser med allmogen, StatsSekreteraren borde till biträde få en bereånivg af vissa akademiska och vissa skollärare , ambulatoriskt, och som tillika borde visitera alla rikets läroverk , undersöka deras nuvarande inrättning, föreslå förbättringar, etc. samt denna revision vara vid en viss tid färdig. Slutligen borde det stå en hvar fritt att hvar som heldst hålla lektioner och undervisa i hvad kunskapsgren som heldst, der han kan få åhörare, 0. s. Vv. Men oaktadt utskottets betänkligheter, beslutade ständerna att öfverlemna hela förslaget genom en skrifvelse, som i följande ordalag antyder deras tänkesätt: ocMed öfvertygelse om den allmänna uppfostrans vigt för samhällets väl, samt med kännedom om de i detta afseende inom fäderneslandet vidtagne anstalters mindre användbarhet till närvarande tid, m, m; hafva Rikets Ständer vid det förslag, som Rektorn, Mag. G. A. Silfverstolpe meddelat till vinnande af nödiga förbättringar i Rikets uppfostrivgsverk , fästat den uppmärksamhet, som ämnets vigt och den grundliga kännedomen hvarmed det blifvit afhandladt, förtjenar; och då Rikets Ständer, sedan värden om den allmänna uppfostran blifvit till verkställande makten odeladt öfverlemnad etc , anse Rikets Ständer sig böra till Eders Maj:ts Nådiga pröfning öfverlemna berörde förslag, med dervid gjorda anmärkningar, med underdånig anhållan det täcktes Ed. Maj:t genom kunnige och erfarne män låta undersöka läroverkens närvarande tillstånd, på det dessa inrättningar måtte erhålla ett efter tidens ugplysning mera lämpadt skick. I anledning af denna begäran förordnades först den 29 Jan. 1812 en komitt, som skulle granska de af Rikets Ständer öfverlemnade förslag och dervid taga i öfvervägande hvad som rörer undervisnings och uppfostringsverken, för att afgifva ett yttrande om de ändringar och förbättringar, hvilka kunde finnas nödiga. Vid 1812 års Riksdag begärde Rikets Ständer, att denna komites protokoller, i den mån de författades, skulle till trycket befordras. Konungen beslutade imedlertid d. 9 Dec. 1813, catt 1807 års skolordning skulle blifva gällande! intilldess apnorlunda förordnades, och blef det åt Ephorerna öfverlåtit, att tills vidare vidtaga vissa nödiga och nyttiga provisoriska åtgärder till läroverkens förbättring, i öfverensstämmelse med ett af komitten dertill afgifvet förslag. KomittÅn emottog under tiden serskildt utarbetade förslag till ny skolordning, infordrade nödiga upplysningar genom konsistorierna, samt infordrade äfven svar på Vissa framställda frågor, serskildt af hvart läroverks föreståndare och af Pastorer på landet. Den ägde alltså rikhaltiga källor för sitt arbete, och redan 4845 lillkännagaf Konungen, calt komitteen, genom dess oförtrutna verksamhet samt den beredvillighet hon ifrån alla sidor mött, skyndsammare, än hon sjelf vågat hoppas, hunnit nära målet för sina befattningar. 1818 hade förslaget blifvit färdigt, och äfven tryckt, för att offentliggöras, så att hvar och en som sådant önskade måtte kunna innan d. 1 Febr. s. å. med anmärkningar inkomma. I