Aftonbladet – 2 januari 1840, sida 1

UTRIKES. HOLLAND. Detta land hörer till antalet af dem, som vä äga en konstitution på papperet, men der ualfenastyrandet och det ministeriella godtycket förstått ställa sakerna så, att representationen nedsjunkit till blott och bart en beskattningsmachiv, utan något egentligt inflytande på de vigtigare statsangelägenheternas! gång och rigtningen af styrelsens politik i det hela. Såsom bevis härpå kan bland annat anföras, att oaktadt representationen, ailisedan Belgien lösstet sig från Holland år 48530, fortfarande uttalat sig för denna skilsmessas formliga erkännande å Hollands sida genom en traktat,, bar dock Konurg Wilhelm i hela åtta år strafvat deremot, och under denna tid, med ofantliga penningeuppoffringar af landet, hållit armåäen på krigsfot,. Härigenom hafva finanserna kommit i ett skick, som utgör. raka motsatsen till den blomstrande målning af deras beskaffenhet, hvarmed Generalstaterae vanligen i hvarje throntal blifvit hugnade. De betydliga understöd, som under slöjan af den hemlighetsfullhet, hvari finansförvaltnivgen varit insvept, tillflutit Don Carlos under hans strid för absolutismens inveresse, hafva i sin mån bidragit till oredan och deficit i finanserna. Vid hvarje tillfälle, då opposiiionens ledamöter inom Kamrarae yrkat ministrarnes ansvarighet och en förändring 1 Systemet, hafva regeringens talare mött dem med den välbekanta läran om aallenastyrandet, och fruktea häraf har blifvit en allt mer och me tilltagande spänning emellan styrelsen och re. presentationen. Denna spänning har ru omsi. der yttrat sig i en ganska vigtig bandlang a Generalstaternes andra Kammare. I sessio nen den 20 sistlidne December har nemliger denna Kammare, efter trenne dagars debatter med den öfvervägande majoriteten af 39 rösten emot 42, aislagit regeringens propvsition öm upptagaude af ett lin på 56,000,000 gyllen. hvilken summa skulle påföras förveltningen a de Ostindiska kolonierea, men användas för smoderlandets behof. Då den debatt inom Kammaren, som föregick detta beslut, är ganskö upplysande för aställningar och förbållanden,) och innehåller mycket lärorikt för konstitutio. nelia styrelser och folkrepressentanter i allmän. het, så anse vi oss böra någorlunda utiörlig redogöra för diskussionen. : , Redan innan frågan förekom ull slutligt af. görande, hade i andra kammaren den lifligaste opposition emot densamma visat sig, och föranledt regeringen till några löften, som skullc biidka sinnena. Dessa löften bestodo, såsom redan i detta blad. varit nämndt, deri, att det såkallade syndikatet för fösvaltniogen af statsskulden, hvilket instituts åtgärder höllos hemliga, skulle afskaffas, samt att regerimgen årligen för Generalstaterne ville redovisa för inkomsterne af de Ostindiska kolonierna. Men misstroendet till regeringen var så starkt, att inga löften förmådde verka på sinnesstämninger, och redan då diskussionen öppnades d. 48, ansågs oppositionens seger ofelbar. Bland de utmärktaste. talarne på den sidan, hvilka nyssnämnde dag yttrade sig, voro Hrr van FVeldern Rengers, van Dam van Isselt, Schimmelpenninck, Cats, Luzac, m. fl. De förklarade i allmänhet, att det hvarken var oppositionsanda eller begär att hämma styrelsens gång, soma ledde deras handlingssätt; men erfarenheten hade lärt dem mera försigtighet, och att icke längre skänka regeringens försäkringar och löften ovilkorligt förtroende. Huru ofta had2 ej regeringen iörklarat, att statsutgiftern? betäcktes af statsinkomsterne, att de Ostindiska kolonierna kunde bära de bördor, som blitvit dem pålagde, och att syndikatet utan al svårighet förmådde uppfyllla sina förbiadelser Men nu visade sig icke blott, att alla desss försäkringar varit tomma ord, utan att regeringen äfven illa motsvarat det föriroende, sor några Kammarens ledamöter skänkt henne, e medan hon, utan Generalstaternes tillåtelse oci velskap företagit vissa utgifter och belasta statskassan med förbindelser, samt till och med emot Kamrarnes uttryckliga vija, låtit på sta tens bekostnad anlägga Arnheimska jernvigen sedan represertationen vägrat sitt bifall till de i derta afseende framställda lagförslag. Dylik oordningar måste man göra omöjliga för fram tiden. I denna afsigt yrkade de ofvannämnd representanterne, alt regeringen framför all mätte förelägga skamrarne ett förslag rörand revision af grundlagen, hvarigenom natione kunde erbålla bättre garantier för en ordentli förvaltning af finanserne; vidare att ministere med, allraförsta måtte inkomma med förslag or upphäfvande af syndikatet; att räknekammare mm öst bf hättera Arm INAraFd APR mA. mt