Aftonbladet – 27 december 1839, sida 3

hvars midt en diamant på psnnans medelpunkt strålar. På bröstet bär hon altid en ros, hennes hals är bar. Såsom hennes far sade mig, kläder bon sig äfven på samma sätt, då bon vissr sig på soireer. — Nu ett ord om hennes sätt såsvuvu. skodespelerska. Rache!s förtjenst består i hennes oefterhärmliga uttal och deklamastion, och dernäst i schatteringen af hennes röst och de kontraster, hon dermed frambringa-. Man bör veta, att ibland en million Fransmän knappt finnes en enda, sot kan gälla för ett mönster i uttal. Rachel är bland 32 millioner den utvalde, som uttalar en fransk vers felfritt. Ett exempel, huru nogräknade fransmännen äro med sitt utta!, må här anföras. Den 28 Februari gafs Esther, hvaruti Rachel för Söreta gången uppträdde. Beauvallet, som spelade liamen, har följande vers att framsäga: Machcurcu j:ai servi de heraut å sa gloire. Publiken mente först att det hette Acros. det var möjligt. I samma stund då st skulie öfverflyttas till följande ordet i stället för tf, uppstod plötsligen ett sådant hvisslande, larra och stampande, att skådespelaren icke kunda tala längre. Ve bonom hade han missagt sig! Några uppstego nu ifrån parterren och skreko: Cest juste, cest heraut et non heros, och straxt måtte Beauvallet börja på samma ställe. . Rachel deremot framsäger en vers så behagligt, hon framförer på ett så skönt sätt hverje sagta biljud i o det, at fransmannen stolt öfver sitt språk, af förtjusning utropar: Ah voila du frarcais!, och fäller tårar af glädje. — En deporterads äfventyr. För kort tid sedan arresteredes i Manchester en ung man, vid namn King, hvilkerÅ för fyra år sedan blifvit dömd till fjorton års deportation, för inbrot stöld, men undkommit från Sjdney, samt efter flere faror och ovsniiga äfventyr återkommit till sitt fådernesland. Efter sin enkomst till Sydney blef hen i början öfverlemnad till en nybyggare såsom tjenare, men sedermera jemte andra brottslingar skickad på svårare arbete inåt skogarne eller till arbete vid vägarna. Under arbetet voro fångarne endast belagda med 46 Skålp. tunga kedjor. Hvare afdelning af brottslingar var eskorterad . af någre uppsymingsmän, som genast afstraffede de motspänstiga med en piska eiler gissel. Deras dagtraktemente bestod af tvenne: mått mai:; de sofvo på en bädd af torra qvistar i kojor täckta med löf och grenar. Det lyckedes Klong och en annan deporterad att undkomma på det sälg, att de efter slutsdt dogsverke, gömde sig undan, och urder natten summo ut till en valfiskfarare, mögo tig ombord. samt dolde sig i skeppsrummet, der de förblefvo 44 degar oupptäckta, närande sig med skeppskorpor och vetien. En matros märkte dem slutligen och förde dem till kaptenen, då de uppgäåfvo, av de i Sydneys verit arresterade för skuld men undkommit. Kaptenen misstänkte deras utsago och hotade att utlemna dem, men då de kommo i sigte af Nya Zeeland sprungo de i sjön och summo i land. Här blefvo de anfallina af åboarna och King blef sårad af ett spjut i ryggen; man qvarlemnade honom på platsen, sedan. spjutet blifvit utdreget. Men hans kamrat bortfördes och några dagar derefter fann King denne död. King närde sig vu af musslor, iäkte sina sår och sökte med hvasse stenar sföle sin forblack, hvilke: ändtligen lyckades honom. Sedermera kom han ibiand en hop infödingar och for ut med dem på fiske, men då hen förolämpat er chef. svor denne honom döden. Kiog erfor det !ikväl ef chefens egen deotier, som skaffade honom en kanot, i hvilken han flydde till en liten ö, der han Icfde endast af fiska i nära tre månader. Af manskepet på ett Amerikanskt fartyg erhöll ben kläder, och sedermera gick han ombord på ett Engelskt skepp, der han antogs som matros. Efter ankomsten till Londan. då han utfört sin hyra 40 L. St. begaf han sig till Manchester, ioen gick åter ombord på cit till QGuebek destireradt fartyg, med hvilket hen för kort sedan å erkommit, hvarefter har bli!vit ertappad af polisen. LEK