Aftonbladet – 21 december 1839, sida 2

TEMP ELFÖRGÅRDEN. Af denna torde äsnu ett och annat exemplar finnas osåldt hos Herrar Bokhandlare, fastän buztr ä utgårg nn hos fö liggaren — Några år derefier utgafs författarens ANTROPOLOGI, ett i högsta måtto interssent och larorikt arbete för dem, som älska an r flectera öfver Menniskanps förhållande till -denna och en kommende vetld. — Man har sagt om Heinroths skrifter: DET GÖR EN GODT ATT LÄSA DEM): ett träffande uttryck, ty det betecknar som nogast charakteren af Heinroihs skritsiälleri Han är tänkare och vetenskapsman (speciatim själsläkare), men derjemte lifvad af en varm, uppriktig religiositet, som gör, att de kunskaper, han meddelar, tillka verka bilsande på själ och hjerta. — Föräldrar, Lärare och den del af den upprexande ungdomen, som går perioden af en mognad till mötes, skola ock, bopsas förläggaren, med lika mycket nöje som framgång begagaa Heinroth till ledare, när de vilja egna några ögonblicks uppmärksasehet åt det ämne, som otvifvelekigt ligger dem närmast om hjertiat, ceras barns och elevers uppfostran samt deras egen bildning. — Föreiäsningarnes innehållsrubriker äro följande: — I Begreppet af Uppfostran Uppfostrans förhållande vil Bildning; Sielfbidningens beskafferhet och menniskans värde såsom eit väsende, hvi ket kan emottaga Uppfostran och Bildning. — IL Utveckling af menniskans stif, såsom inre vilkor för Uppfostran — II. Yure vilkor för Uppfos:ran, med hufvudsakligt afseende på de fostrande. — 17. Föijderna f dålig Uppfostran och vå-dslösad Sjelfbildning. — V. Uppfostrans kärna och väsende. Allmänna grundsatser. Unspfostringsperiodernas olikhet och charakter. — VI. Ubpfostrans förberedande ärder — VIi Fö sta Uppfostringsperioden — VIII Uppfostrans Andra Period. — IX. Myndigheten, eder inträdet i Sjelfbiidningens period. — X. Gud och Verld. Bådas Förhållande till menniskan och anspråk på benne, sedan bon uppnått myndigheten. — XI U-gdomens faror och Sjelfbildningens nödvändighet. — XI. Selfblldsingens begrepp, vilkor och olika arter. — XIII Den sedligt religiösa Sjelfbildningen — XIV. Den iotellektueia Sjelfbildningen. — XV. Den ästetiska Sjelfbildningen. — XVI. Sjelfbildningen för Sä!lskapslifvet, eller get med menniskor.