Aftonbladet – 20 december 1839, sida 2

MM AA Hr OO RO DER Möillerhjelm gör sig om rättstillståndet, då han verkligen tror, att ingen, utan a Konungen allena, skall kunna ställa honom till ansvar. För öfrigt visar förklaringen tydligt, antiogen att Hr t. f. Ofverståthållaren ännu arbetar med det misstaget, att uti hela åtgärden mot Jernkrambandlaren Sandegren icke finnes det minsta anmärkningsvärdt, eller ock åtminstone vill låta påskina detsamma. Det tyckes icke ett ögonrbliek fallit honom in, att hela denna sak var något, som ej tillhörde Ofverståthållare-embetets befattning. Är det förra händelsen, så kan det väl anföras till ursäkt, att Hr M., som är militär till sitt yrke, icke är hemma i rättsformerna, men då synes det också, som han hade gjort bäst, att icke sjelf fatta beslut om annat, än det han, till följe af sitt yrke, förstår att bedöma. Att Hr tt. f. Ofverstithållaren är mycket harmsen emot pressen, och låter detta framlysa äfven i sin förklaring, der det antydes, att opinionen har ingenting att göra mellan honom och Hofrätten, är en omständighet, som man måste öfverse hos en man, serdeles med hans känsliga lynne. Kanske hade ban varit mindre känslig, om pressen ej i början yttrat för stora förhoppningar på honom. Men då han har den godhetena förklara, att han icke skall förtröttas, af de påminnelser, som denna besvärliga press: emellanåt kan råka att göra vid olagliga handlingar från polismaktens sida, så är det kanske icke olämpligt påminna honom, att detta icke är någon grace af honom, utan en ren skyldighet, för hvilken han är ampelt och frikostigt, samt högre än de flesta andra embetsmän, lönad af Stockholms Stad och dess Borgerskap. — Denna på ninnelse kan visserligen låta något oartig, men det är tonen i Hr Möllerhjelms skrift, som påkallar den, och skulle Hr t. f. O:verståthållaren verkligen förtröttas och ej tåla vid den offentliga gransk ningen, så finnes det ju ett ofelbart medel att undgå densamma: att draga sig tillbaka på den förra platsen i Krigskollegiuom, den han med sina flera goda egenskaper af punktlighet och arbetsamhet fyllde till allas belatenhet. Till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea HofRätt. Konzl!. HofRätten har, uppå dess Advokatfiskals, under åberopande af Justitiekanslersembetets remiss, gjorda anhållan, fuanit nödigt och lämpligt förelägga Örfverståthållareembet i polisärender att inkomma med protokoll, innefattarde dels det be-l slut, bemälde embete skall fattat i anledning af bokhållaren C. A. Stenssons den 25 nästlidne Augusti hos mig, i närvaro aft. f. Underståihållaren och t. f. Paiismästaren, emot Jermkramhardlanden här i staden Carl Sanpdegren framställde angifvelse för förfalskningsbrott, mened och be-l drägligt förhållande, dels ock uppgift på den eller) de ledamöter af Öfverståthållareembetet, som sam) ma beslut fattat. Af det Advokatfiskalen redan tillhandakomnel: protokoll upplyses, att förenämnde angifvelse skedji de inför mig, i egenskap af högste styresman öfver : polisen i hufvudstaden; och om man med denna ! upplysning förenar kännedom om den beslutande ! rätt, som åtföljer utöfningen af detta embete, så-l1 som icke omgifvet af kollegiala former, visar sig! ock, huruledes mig i nämnde egenskap tillkom, att, ; oberoende af Öfverståthållareembetets ofvanbemälde tvenne embetsmän, vidtsga eller besluta denl åtgärd, jag med föranledande af berörde angifvelse i ansåg lämplig. För ifrågakomne så kallade beslut, ls ehvad desse embetsmän derförinnan lemnades titl-li fälle att i ämnet yttra deras åsigter, eller ej, blit Ii ver säledes jag allena ansvarig; men, lika litet som klagan deröfver kunnat, emot Kongl. förordningen i! den 45 Febr. 1776, af Kongl. Hofrätten upptagasc och pröfvas, lika litetslärer ock Kongl. Hofrättens tillhöra, att med laga verkan bedöma, huruvida jag, l: i åberopade egenskap, genom deu anmärkte åtgärlt den orätt förfarit. Enligt den af Kongl. Maj:t för l Öfverståthållaren den 25 Aug. 1791 utfårdade in-l! struktion, jemte de sedermera i afseende på poli-j: sens handhafvande i hufvudstaden emanerade Kongl. f1 bref, är det nemligen å Konungens höga vägnar i och i dess ställe, som Öfverståthållaren, i staden och på malmarne, bjuder och befaller, med skyl-s dighet att vara Kongl. Maj:t allena ansvarig för( denna gubernation och styrelse, till hvilken, blard i annat hörer, att hafva inseernde öfver god ordnings och politie så att alla missbruk varda afskaffade,l samt efter omständigheterne vidtaga de mått och. medel, som, i följd af hos Öfverståthållaren angif-s ne förbrytelser, pröfvas enligt lag nödige till den! brottsliges straff och rättelse. Med tillämpning afli dessa principer har Kongl. Hofrätten ock, genom utslag den 7 Juli 4828, redan förklarat sig icke! vara behörig att taga befattning med en då förehafd emot t. f. Öfverståthållaren i förenämnde egenskap riktad ansvarstalan; och med hemtadt stöd äfven från. detta, med oförvillad uppfattning äfven ; af embetets anda ech syftning, uttalade förklarande, vidblifver jag den öfvertygelse, att jag, såsom Kongl. Maj:t allena ansvarig för stadens gubernation och styrelse, icke är pligtig och, i de flesta fall, ej eller berättigad, att inför Kong!. Hofrätten redogöra för de åtgärder, jag i detta afseende kan: vidtaga; hvarföre ock Advokatfiskalens den 27 näst-: lidne September till mig aflåtne anmodan, att for-, dersamligen till honom inkomma med de nu äskade upplysningare, icke vunnit det gehör, som eljest, i den händelse han varit berättigad att, utan högre autoritets medverkan, affordra mig någon