43:0. Räitigheten, att för gods öch varor (till böriga Svenska undersåtare), som äre lastade främmande skepp, icke betala annan tull, än sor för Svenska varor erlägges. 44:o. Räittigheten för de Svenskar, som uppe kålla sig i (Sverge icke tillhöriga) ståder vid Öster sjön för egen räkning eller såsom kommissionärer att deras eller andra Sveaska invånares (dem an förtrodt) gods vid geaomfarten af Suniet skall be handlas såsom Svenskt gods, så snart med certifi kater styrkes, att godset tillhör dem eller andr Svenska undersåtare. 45:o. Råttigheten för Kongl. Svenska Regerin gen, att hafva ena kommissario i Helsingör, för at vaka öfver expeditionen derstädes af Svenska skep och Svenskt gods (såsom cundgänglig erkänd i 435: Art. i 1720 års Fredstraktat). 46:32. Rättigheten till frihet för alla afgifier fö stenkol och eldfasta leror, som i Svenska båta föras från Höganäs. 47:0. Ristigheten för skeppare eller besättnir gar, att tillgodovjuta den genom 4704 års trakta dem försäkrade båtsmansföring (och som utgår me 4, af den erlagda tullen). Efter att nu för E. K. M:t hafva redogjort fö de rättigzeter, som, enligt gällande traktater, till komma Svenska handeln och sjöfarten å Öresund emot skyldigheten ait utgöra de uti samma trak tater stadgade afgifter, öfvergår Kollegium till ei framställning af de besvär, i afseende på tillgodo njutandet af dessa rättigheter, hvartill man å Sven ska sidan är befogad. Härvid får Kollegium i un derdånighet anföra, att Kollezium hvarken trott si; böra eller kunaa ingå i upptagande af hvarje spe ciel anledning till klagomål, som kunde förcfianas utan deremot ansett lämpligast att under viss: bufvudklasser sammanföra de besvär, hvilka, enlig de bevis Kollegium haft tillfälle förskaffa sig, fin nas äga verklig grund. (Forts. följer.) fr RARE a