Aftonbladet – 18 december 1839, sida 2

Det COM SAR MMIDLUIA IMVT2LVUTI Mil AV MMSTILv hö nära. STOCKHOLM den 18 Dec. — Girdagens Allehanda talade om, sisor ett on dit, alt man å samhällets höjder skull vara batänkt på, att genom något slags med lingsåtgärd förekomma 107 :ns tillämpning vi instundande riksdag: en tillämpning, hvilken annat fall åtminstone icke är otänkbar från d valda representanternas sida, och hv2rom allt fall från flere håll obetvifleligen komme att yrkas. Denna bemedling skulle, enligt dei i Allehanda kungjorda version, bestå deri, at först låta de hvilande grundlagsförslagen til reform inom Statsrådet antagas genast i riks dagens början, innan allvarsarmmare steg på stats utskottets vägrar, till understöd för chundra sjuan, bunne utarbetas och beslutas, och der efter formera ett nytt kabinett, deri, jemte bi behållande af Friberrarne Stjerneld och Lager. bjelke, den sednare såsom Sjöminister, samt cc: klesiastikportföljens öfvertagande af Herr t. f Hofkansleren Inre, skulle ingå följande Herrar Baron Nordenfa!k såsom Justitieminister, Ge neralen Bror Cederström för krigsoch Lands böfdingen Baron Palmstjerna för finansären derna; men för inrikeshar vår koliega änn icke hört någon kandidat. Herrar Grip, Grefv Hård och Baron von Schulzenheim skulle der emot förblifva qvar såsom konsultativa Stats råd; de öfrige Statsråderna taza afsked, Fri herre Åkerhjelm gås till Bergkollegium och Ba ron Gyllenhaal ull en landshöfdingeplats. Ailehanda säger sig likväl sjelf icke rätt tr på denna kombination, som i sannirg ocks låter alltför otrolig; men hvad vi ej rätt kunn förstå, är följande i sammanhang dermed ställd reflexion: l hvilket fall som helst blir det, i vår tanka alltid oklokt ett låta ett eller annat populärt nam! på ministerlistan göra aillusioner,. Namn äro doc! endast namn; vi vilja handlingar, innan vi tr i verldsliga ting. Låt således den nya Styrelse: (om vi nämligen få on sådan, hvarpå mången som känner lynnena på samhällets böjder, böglige! tviflar) bandla, innan vi skänke den förtroende Det blir vår regel. Det kan, som sagdt är, väl vara möjligt, et man i detta ögonblicket, då det i alla fall trän ger på utifrån, bar utsläppt någon berättels om en afsigt att förekomma all eklatant åtgär från ständernas sida medelst en ny uppsättniv; af kabinettet; men om detta är händelsen, ens vi uppsättningen likväl omöjligt kunna vara s dan, som den ofvannämnda. En dylik förändrin skulle väl åtminstone hafva för ändamål att p något sätt låta påskina för Ständerna, att ms ville gå allmänna tänkesättet till mötes, och d just skulle Herrar Grip och Hård insättas til kossultativa statsråd, när nationen behöfde p dessa platser män med verkliga statsmannsin sigter och vidsträckta kunskaper, till en borge: (ör möjligheten att en gång få några af de mån ga hvilande reformfrigorna! tillvägabragta, uta att på samma gång rent af förryckas! Ehuru mycken högaktning vi bäre för Biror Nordenfalks heder och den karakter och akt nin, för grundlagen han såsom statssekreterare idagalade genom sin resignation, så är det doch probiematisk!, huruvida ban åtoge sig eller vore den häste (till Justitie-statsministersembetet, och ändå mera osannolikt är, att Baron Palmstjarna skulle tilltro sig sköta ficansportful. jan, den kintigeste af alla, i en tidpunkt, då närinaslagstiftningen, som griper så djupt in i alla sociala förballanden, skall regleras. — Mor behöfver således, i vår tanka, icke ens begära att en sådan minister skall handla, innan mar förklarar sig belåten dermed; man måste ve:kigen på förband önska, att den alls icke rmåt. te kor ma att bondla. ötaaRtnR see — Öfverståthållare-embetet har nu, i anledning af Svea Hofrätts förständigande och begä. ran att få upplyst, hvilken af Ofverstålhållareembetets personal egentligen varit erledning til beslutet om hbemsötelsen hos Jernkrambardla