Resten al adressen innehaller en Iramstalning om Köpenhamns sjunkna hendel, och önskan att Konungen måtte befria dersamma från ide band, som ännu fjettra den, och skänka I Köpenbamn, såsom handelsstad, den frihet, som åter kan böja des3 välstånd. I Konungens svar på adressen förekommer icke ett enda crd, som har afseende på den första egentligen politiska delen af densarome. Det fister sig helt och hållet vid sedaare dslen rörande Köpenhimns handel, i afseense hvarpå åtskilligt yttras i allmänna och obestämida ordalag. Ett godt löfte förekommer deck i svaret, dåer Konungen säger, att hans första och väsendtligaste omsorg skall blifva att befästa den största möjliga ordning i finanserna; hvilket han ansåg för en pligt emot sitt folk. Adressen från Naskow slutas på följande sätt: cNär vi piminna oss, att E. M., redan för många år tillbaka, var skapare af den herrliga konstitution, som lyftat det folk, med hvilket vi i sekier varit förenade, till en så hög grad af utveckling, att den med beundran och glädje skådas af aila upplysta och rättsinnade i Europa, så kunne vi icke annat än hoppas cch vänta, att E. M. skall gifva det Danska folket en dylik klenod, hvilken skulle omgifva thronen med ett värn, säkrare än armåeer, och bereda åt E. Maj:ts namn i historiens tideböcker den ärofullaste plats bland alla Danmarks, ja, bland alla verldens konungar., Konungen svarade, att man redan, så väl af hans öppna bref, som af hans svar till åtskilliga deputationer, lärt känna de grundsatser, enligt hvilka han ämnade regera. Den Norska konstitutionen vore ormständigheternas verk, och den skyndsamhet, hvarmei den hade måst utarbetas, hade icke medgifvit att underkasta den en så mogen pröfning, som man kunde hafva önskat. Både inre och yttre skäl gjorde, alt den icke passade för Danmark, men B. M. skulle sträfva att vidtaga de förbittringer i regeringen, som landets bästa kräfde. Konungen har utnämnt sin broder, Prins Fredrik Ferdinand, vill kommenderande general på Seland, Möen, Falster och Lolland, samt sin son, Kronprinsen Fregerik Carl Christian, till generalbefälbafvare i Norra Jutland, på Fyen och Langeland. H. K. H. har derjemte biufvit utnämnd till guvernör öfver Fyens stift, hvilken plats Konungen beklädde s:som thronföljare. Kronprinsen kommer således itt residera i Odease. Den aflidne Konungens favorit, general Bölow, hvilken för csystemet, i Danmark hitills varit ungefär detsamma, som H. E. Grefve Brahe här i Sverige, lirer, lyckligtvis för landet, numera hafva sett slutet på sin allmakt, och hans fall skall, enligt privata underrättelser från Danmark, väcka alimän belåtenhet bland folket. Man kon föreställa sig till hvad grad denne f. d. gunstling måste vara impupulär, då i anledning deraf, att han såsom chef för krigsakademien presenterat dess lärare för Konungen, tidningen Fädrelandet ytwtrar, att det alyckades, general Bölow att persocligen få presentera dessa personer. Man tyckes således förvåna sig öfver, att hap ens fått visa sig inför den nye Konungen! En ran, som tros komma a!t få inflyt:nåe hos Konung Curistian VIII, men som är af ennat skrot och korn, än de vanlige hbufgunstlingarne, är Konferensrådet Oorsted, densamme, hvars frisinnade och värdiga tel vi ofvanföre meddelat. Om honom yUurar sig Fädrelandet på följande sätt: aMan har med glädje anmä kt, att konferersrådet Oersted temligen ofta och länge haft audienser hos Konungen, och deraf dregit den slutisete, som också från andra sidor har mycken sannolik het för sig, att H. M. har säsdeles förtroende för denne ädle och högtbegåfvade mens insigisfulia oct erfarna råd. Väl tro vi att Oersted alltför länge varit invecklad i det hittills följda regeringssystemets traditioner, för ett han just skulle vara rätta mannen, i fall fråga vore att grundiägga en nysa j kernas ordning, ty till och med den friaste och -sjelfständigaste ande är till en vis: grad beroende! af de förhållanden, under hvilka har utvecklat sig, cch en hög grad ef sjolfsiändighet är mi ibhändea ju: t det företräde, som med största svårighet låter sig fö ena med den själens böjlighet och :ö:lighet, som lär Oersteds mest framstående egeaskap. Men föl ket har dock sedan länge varit erxse derom, har på många otvetydiga sätt lagt denBa sin öivertygelse i dagen, att bland alla de hittillsvsrande regering!edamöterne icke finnes någon, för hvars tänkesätt det har mera förtroende än just Oersted; liksom hars djupa insigter och rika tnda gör honom nästan cumbärlig för hva:je regering hos cs: men i synnerhet för den, som så nära som möjligt vill sluta sina reformer till det beståndande. För båda delarne innehåller Osrsteds namn den fullständigaste gararti. Det unga slägtet skall i . , I detta bref heter det: eIngeniing ligger oss mera om hjertat, än att med den outtröttliga ifvan bea raf svår aftidnan fRratrådana amn sat ac må