JES R VP ICBY 1 HMMM MT vv SS NME ME TRE styrelsens instruktion, som bland annat innehåller, att, der sådant anses nödigt, utlåtanden och upplIysningar skola ifråa de under General-tullstyrelsen lydande kontor infordras, innan målen i General-tullstyrelsen föredragas, blifvit iakttaget: 4.0 Att kassörskontoret uti skriftliga memorial successift requirerat runda summor (3000 till 40,000 Rdr i sender); 2:0 atts tyrelsen hvarje gång häröfver hört kammarkontoret, hvilket åligger dels en jemn tillsyn å tullkammarens till kontoret (ej till styrelsen) ingående redogörelser, och dels skyldigheten att föra kontrabok med banken öfver kacsörskontorets assigneringar. 3:0o Att sedan kammereraren i detta kontor å akten tecknat sitt officiella utlåtande, målet blifvit i styrelsen föredraget af Kammeral-departementschefen, och 4:0 att när både han och kammarkontoret tillstyrkt bifall till requisitionen såsom behöflig, styrelsen från dess bankoräkning JM 4 utanordnat det requirerade beloppet, och åter låtit insätta detsamma på :kassörkontorets särskilda räkning, för att derifrån, under lika beskaffade kontroller från kammarkontoret, som nu äro nämnde, disponeras. I tjenstgöringsreglementets 1350 föreskrifves väl, att förskottsmedel skola lemnas aefterhand, som bebofvet det fordrar, men i samma reglemente finnes icke nämndt, huru detta bebof skall pröfvas, och jag ser ingen anledning att påbörda lagstiftaren derom en overkställbar mening. Men overkställbart synes mig hvarje annat sätt för denna pröning, än det ofvan beskrifna, som blifvit följdt. Herr Advokatfiskalen vill, att den skulle ske medelst en caf Styrelsen sjelf företagen undersökning, buru förut anordnade förskotter bfifvit använde,. Skulle väl en sådan föreskrift kunna efterlefvas, i fell den funnes? (ty ingalunda finnes den i någon författning införd). Denna undersökning, som Herr Advokatfiskalen påfordrar, kunde ej tillgå annorlunda, än genom speciel revision af flere till Kammarkontorets handläggning hörande räkenskaper. Men dylika revisioner tillhöra de detaljer, med hvilka Generaltullstyrelsen ej kan sjelf befatta sig, utan att försumma sina rätta göromål, enligt hvad jag här ofvan sökt ådagalägga. Det gifves då, så vidt jag kan begripa, ingen annan verkställbar utväg, än att granskningen, om Kassörskontoret verkligen är i behof af nytt förskott, verkställes af Kammarkontoret, och att ansvarigheten derför, lika så väl som för all annan granskning af dit inkomne räkenskaper, bvilar på Kammarkontoret och ej på Generaltullstyrelsen. Sådant förefaller mig desto mera nödvändigt, som denna granskning, ifall den kunde anses Styrelsen sjelf åligga, borde ej allenast för Stockholm, utan äfveu för rikets öfriga ortes, på samma sätt ega rum, och ej kunde åstadkommas annorlunda, än att från Kammarkontoret skulle, för hvarje gång, infordras och genomgås alla tillhörande specialräkenskaper. Dessutom, i fall Styrelsen icke får på Kammarkontorets uppgift och framställningar grunda sina beslut i förskottsfrågor, måste förhållsndet blifva enahanda i alla ämnen, som hafva afseende å utbetalningar, eller så kallade anordningsoch restitutionsmål, hvilkas redovisande och utredning tillhöra Kammaroch Revisions-kontoren samt stundom äfven Advokatfiskalen, innan de till Styrelsens afgörande föredragas; och hvilka följder, som skulle uppkomma från ett sådant förfarande, är väl icke svårt att inse. — Om Styrelseas ordförande och ledamöter eljest hafva några egna pligter att fullgöra, så kunna de icke tillika vara Kamererare och Revisorer. — En blick på Styrelsens protokoller torde lätt öfvertyga om omöjligheten att inom Styrelsen medhinna en förnyad speciel granskning cch jemförelse med tull-journeler, månadsräkningar c. i alla de mål, som äro af beskaffenhet att fordra förberedande handläggning i underlydande kontor och deras afdelningar. Sådant lärer ej heller instämma med grunderna för något Embetsverks organisation; och Kongl. KammarRätten sjelf saknar aldraminst inom sin egen verkningskrets erfarenheten af de förhållanden, der sjelfva Styrelsen ej kan med egna ögon följa hvarje åt underlydande tjenstemän öfverlemnade detalj. Om undantag någon gång böra göras ifrån den regel, jag sålunda funnit giltig, så synas mig, enligt hvad jag förut anmärkt, dessa kunna uppkomma endast från speciella anledningar till misstroende. Men Generaltullstyrelsen har ej funnit sådana amledningar, då dels under en lång följd af år kassör-kontorets räkenskaper blifvit af både Tullverkets och Kgl. KammarRättens revisioner lemnade utan anmärkning, hvilket innefattat bevis, att Kammar-konrtoret förut icke tillstyrkt förskott utöfver bebofvet, och dels detta kontor, när frågorna angått Tullkamrarne i landsorterna, stundom, på grund af räkenskapernas granskning, afstyrkt till större eller mindre del bifall å reqvisitionerna. Jeg har ansett mig böra i bevittnade afskrifter bifoga de af bemälda kontor i frågor om förskottsmedel till utgifts-kassan i Stockholm afgifoe utlåtanden under de tider af år 1836, då jag befann mig i staden och i Generaltul!styrelsens arbeten deltog, samt år 4837 intill den dag balansen upptäcktes, hvilka utlåtanden alltid varit tillstyrkande. — Ett intyg efter protokollerna om de sessiongdagar under nämnde år, då jag i Styrelser varit tjenstgörande, har jeg äfven äran bilägga. De förskott, som då begärdes, voro till beloppen snarare mindre än högre än de, som under samma månader föregående åren blifvit beviljade och varit behöflige. I anmärknings-memorialet förekomma vidare några uppgifter, som icke äro rätt väl öfverlagda. Huru med (de anordnade) medler sedermera husm— wzzzzwH (wozmm——mTD—— Cu CCCcCc1aLselO LEE EE CE cc nl cn nn i M— — LJ mo mo I