diga imstruktioner, som hAnas gallande tor Kongl. Kommerskollegium af den 23 April 4831, för Kongl. Kammarrätten af den 435 Oktober s. å., för Kongl Bergskollegium af den 28 December 4832 och för Kongl. Kammarkollegium af den 46 Februari 1838, och i alla dessa instruktioner heter det om Presidenterne, att de skola vara Kongl. Maj:t ansvarige för ärendernas jemna och ändamålsenliga gång, ochi sådant än damål med oafbruten uppmärksamhet tillse, att en hvar af Kollegii ledamöter och tjenstemän med nit och drift fullgör de honom åliggande skyldigheter, så att alla ärenden behörigen och så skyndsamt som möjligt handläggas, afgöras och expedieras. Ansvarigheten inför Kongl. Maj:t åligger således alla dessa presidenter, ej mindre än Geaneral-Tulldirektören, och sträcker sig lika långt, nemligen till ärendernas jemna och äadamålsenliga gång; ty mer är det dock icke, som kan innefattas i Tullverkets behöriga styrelse, tullförfattningarnes handhafvande och tuilinkomsternes uppbörd och redovisning — allt detta utgör i Tallverket: ärendernas jemna och ändamålsenliga gång. — Bör nu General-Tulldirektörens instruktion så förstås, att hans ansvarighet utgör en borgen för tullmedlen, så vidt de genom felaktig uppbörd eller leverering, d. v. s. genom en brist i ärendernas jemna och ändamålsenliga gång, förloras, så lära oak Presidenterne i Kongl. Kommerskollegium, Kongl. Kammarrätten, Kongl. Bergsoch Kammarkollegium stå i borgen att icke, genom ena brist i ärendernas jemna och ändamålsenliga gång, en manufaktur-diskontens eller ull-diskontens fordran blir obevakad och förloras, räkenskaperna utöfver föreskrifven tid uteblifva, en landsbok eller någon annan räkenskap — t. ex. Tullverkets — vårdslöst revideras, och en räntmästares, kronofogdes eller annan uppbördsmans obestånd fördöljes, debiteringar af kronoutskylder eller skattläggningar å nybemman och verk till kronans förlust, uraktlätas af de underordnade tjenstemän, som dermed hafva befattning, 0. s. v. En dylik ansvarighet torde väl icke någon af Hrr Presidenter vilja v:dkännas eller kunna af domstol dem åjäggas; och man skulie kunna säga, ett det tillhört Hr Advokatfiskalen Printzensköld, såsom en Kong!. Maj:t och kronans sakförare, stt göra sig något bättre reda för den bemärkelse, som må verkligen ligga uti den åberopade ansvarigheten, ty utan tvifvel ligger der dock någon. För Tullverkets styrelse, tullförfattningarnes handhbafvande samt tullinkomsternas uppbörd och lefverering är Geaeraltulldirektören Kongl. Maj:t i första rummet ansvarig, ej blott för endera, utan för alla dessa tre serskilda grenar af embetsutöfningen, och tvifvelsutan icke mer för den sistnämnda, än för de öfrige. Likasom nu, i Tullverkets styrelse, det icke lärer anses bero af honom, att ovilkorligen hindra hvarje underordnad att försumma eller missbruka sin tjenst, eller att ovilkorligen lyckas i hvarje val af tjenstemän, som Generaltullstyrelsen har att tillsätta, utan han bärutinnan miste inskränka sig till hvad som kan uträttas, nemligen att fel och missbruk, så vidt de komma till hans känaedom och handläggning, icke undgå beifran eller blifva ostraffade, och att befordringsärenderne med yttersta noggranhet handhafvas till uppmuntran för förtjenst och redlighet, men motsatta egenskapers aflägsnande; och likasom i tållförfattningarnes handhafvande det ej af GeneralTall-Direktören kan bero avt ovilkorligen hindra hbvarj2 onödigt uppebåll, prejeri, lurendrejeri, tuliförsnillning eller misstag i tillämpningen af författningarne vid ett beslagsmåls behandling hos domstol, utan hans åtgärd endast kan blifva att med de medel; som finnas lagde i hans makt, söka förebygga dessa och dylika afvikelser, eller, så vidt af honom beror, utverka från högre ort krafugare åtgärder för ändamålet, vare sig genom tullafgifternes iämpliga bestämmande eiler författningarnes ordnande i öfrigt; så har jag äfven trott mig kunna antaga, att uti Generaltull-Direktörens befattning med fullinkomsternas uppbörå och lefverering det lika litet är bonom ålagdt som möjligt; att kontrollera och revidera uppbörd och räkenskaper el-l ler med omedelbar tillsyn följa de tjenstemän, som äro satte att kontrollera och revideras; utan synes mig hans pligt i denna förvaltningsgren vara uppfylld, när han i hglig och föreskrifven ordning behandlar de uppbördsärender, som af vederbörande kontrollanter anmälas, och när han, under en fullständig öfversigt af