Aftonbladet – 16 december 1839, sida 2

HVARTILL TJENAR PRELATUREN? Hvad är väl denna institutior, som man kallar Prelatur? Det är ett högre Presterskap. skall man svara sig. Och dess gagn? Att styra det lägre. Dessa svar tyckas vara ganska kategoriska. Likväl förtjenar ämnet att närmare belysas, både för att inse prelaturens historiska grund, och dess betydelse för närvarande tid. En sädan belysning är angelägen, emedan; saken redan varit ämne för tal vid förflutna riksdagar, och utan tvifvel blir det vid den instundande, och — om vi ej spå orätt — så länge skall omtelas tills hela inrättningen undergår en förändring. Vi veta ganska väl, att vi här säga någonting för tidigt, någonting nemligen, som ännu ligger så långt framom våra dagar, att det vi förespå, såsom skeende iche kan komma att inträffa vid närmaste instundande riksmöten, men likväl ofelbart en gång skall sättas i verket. Så mycket måste ur historien vara allmänt bekant, att sållan någon stor institutionsförändring tillvägabragts innan tal, skrift och öfverläggning derom förut en tid — ofta länge — varit å bane. Desea förutgående taloch skriftvexlingar kunna derföre icke kallas förgäfves gjorda, enär de, utan att bära en omedelbar frukt, dock utgöra ett nödvändigt vilkor på förhand till bildande af en kompakt opinion, hvilken slutligen uträttar, att frukt blifver. Vi framställa derföre till allmänhetens bebjertande Pn liten kedja af anmärkningar.