Aftonbladet – 12 december 1839, sida 4

Af trycket har i dessa dagar utkcmrmit (h. å 4 Rdr 28 sk): UPPFOSTRAN OCH SJELFBILDNING. Fördäsningar J. CHP. A. HEINROTE, Proecor i Psychiatriin och Ledamot ef flera Lärda — Sällskaper. Förfoten Pos denna bok är icke obekant i Sverige. Den skrift af honom, sum först blef här utgifven. var TEMPET uGÅRDEN. Af denna torde ännu ett och annat exersplar finnas osåldt hes Herrar Bokbandlare, fastäm buctr är utgången hos förlägcearen. — Några år derefier utgafs författarens ANTROPOLOGI, ett i höpsta måtto interssant och lärorikt arbete för dem, som älska att r.flectera öfver Merniskans förhållande till derna och en korsmande verld. — Man har sagt om Heirroths skrifter: DET GÖR EN GODT ATT LÄSA DEM: et träffande uttryck, ty det betecknar som nogast chearakteren af Heinroths skriftställeri Ean är tänkare och vetenskapsman (speciatim själsläkare), men derjemte lifvad af en varm, uppriktig religiositet, som gör, att de kunskaper, ban meddelar, tillika verka bildande på själ och bjerta. — Föräldrar, Lärare och den del af den uppvexande ungdoraen, som går perioden af sin mounad till mötes, skela ock, bopopas förläggaren, med lika mycket nöje som framgång begagaa Heinroth till ledare, när de vilja egoa några ögonblicks uppmärksamhet åt det ömre, som otvifvelektigt ligger dem närmest om hjertat, ceras barns och elevers uppfostran samt deras eaen bildning. — Föreläsningarnes innehållsrubriker äro följande: — I Begrepret af Uppfostran. Uppfostrans förtållande till Bildning; Sjelfbildningens beskafferhet och menniskans värde såsem ct väsence, hvilket kan emottaga Uppfostran och Bildning. — II. Utveckling af menniskans sjä!stif, sisom inre vilkor för Uppfestran. — III Yttre vilkor för Uppfostron, ed bufvudsakligt afseende på de uppfusiiande. — IV. Följderna ff dålig Uppfostren och vårdslösad Sjelfbilcning. — V. Uppfostrans kärna och väsende. Allmänna grundsatser. Uppfostringsperiodernes olikhet och charskter. — VI. Uppfostrans förberedande åtvärder. — VII. Första Uppfostringsperioden. — VII Uppfostrars Andra Period. — IX. Myndigheten, eler inträdet i Sjelfbildningers period. — X. Gud och Verld. Eådss Förhållande till menniskan och , 1 anspråk på henue, seden hon uppnått rk ipbeten. — NI. Urgdemens feror och Sielfbildningens rödvändighet. — XI Scifbliloingens begrepp, viikor och olika arter. — XII Pen sedligt religiösa Sjelfbildningen. — XIV. Den intellektuela Sjelfbildni .— XV. Den ästetiska Sijelfbildningen. — XVL Sjelfbildningen för Sä!lskepslifvet, eller umrsgiänget med men