Aftonbladet – 10 december 1839, sida 2

rande att med ärendet skyndsammeligen l2glikmätigt förfara.n ———LXEXR — Dagligt Allehanda berättar sig hafva ifrån flera håll erhållit förfrågnivgar, huruvida utgången af den till sin moraliska halt så famösa rättegången mellan Enkegrefvinnan Wirsn och Kamreraren Krutmeijer, hvarigenom den sednare blef dömd att återbära en betydlig arrendeersättning för en lägenhet, som han bevisligen hade öiverlåtit åt framlidne grefve Wirsen och hvaraf den sednare och hans efterlefvande dragit nyttan, samt således efter allt möjligt begrepp om naturlig rättvisa bordt betala arrendet — huruvida utgången af detta mål sedermera föranledt den rika grefvinnan att, på grund af billighetens fordringar, godvilligt ersätta Kamreraren Krutmeijer, som genom ifrågavarande dom måste bringas med sin talrika familj i nöd och fattigdom, amen att, oaktadt flera gjorda försök, icke den ringaste benägenhet från WirasEnska sidan visat sig, ait aftvå den moraliska afläck, som fäster sig vid dere, hvilka drifvit iafrågavarande mål och begatna sig af de deriagenom orättvist vunna fördelar, och att det cenda råd, Hr Krutmeijer erhållit afnågon grefavinnan W:s högt uppsatte rådgifvare varit, alt chan borde göra cession! I anledning häraf anse vi oss böra tillägga, att icke blott fiere bref och insända artiklar, rörande detta mål, äfven inkommit till Aftonbladet, i hvilka den allmänna indignationen vid detta måls utgång öfver den ena partens handlingssätt uttrycker sig i de lifligaste termer, till en del sådane, att de ej kunna i tryck återgiivas, och att likaså landsortstidningarna nästan allmänt yttrat sig deröfver på samma sätt. Äfven uti Danska blad har man sett samma mål för ena partenkommenteras säsom ett af de mest skandalösa, hvilka någonsin passerat; Oaktadt vi tillstå, att vi sjelfve sällan erfarit djupare förtrytelse än öfver denna så ryktbar vordne rättegång, hafva vi likväl bittills ej velat upptaga något af dessa omdömen från andra håll af den orsaken, att det ej synts oss möjligt eller tänkbart, att en person i den ställning, som grefvinran Wirsen, skulle kunna uraktläta, att sjellmant godtgöra och förekomma det oförtjenta lidande, som skulle drabba Hr Krutmeijer för hennes skull genom domens verkställande; och det hade då varit illa, om pubiiciteten gått sådant i förväg med vidare omdömen om saken, sedan den en gång uttalat ett sådant. Vi kunne också ännu knappt tro, att alla uppmaningar till Grefvinnans rättskänsla skulle vara förgäfves. Sådant vore ej blott obarmhertigt, utan äfven oklokt å hennes sida; ty den ofta omtalade ademoralisationen inom je högre klasserne, icke hunnit så långt, att icke känslan för heder och rättvisa inom sällskapslifvet gör sig till exsekutor af det allmänna omdömets utslag.