Aftonbladet – 6 december 1839, sida 3

AJ BLANDAR AVINEN: ARARESUN NYA SEELAND. Om denna i sednaste tider genom Engelsmännens kolonisation så märkvärdiga och serom sitt förträffliga klimat och fruktbarhet utmärk. ta ö, har en skriftvexling uppstått emellan Engelska och Fransyska blad, i anledning af Fransmännens jalusi deröfver, ait England håller på att slå det under sig såsom en koloni, och man bar fordrat, att Frankrike skulle söka förvärfva inflytande derstädes, samt bäöria med att ditskicka en ackrediterad agent. Denna skriftvexling har medfört den nytta; att man begynt taga kunskap om ön och dess invånare, vch Journol des Debats meddelar derom följande intressanta notiser: aNy-Secländska stammen har mycken gemenskap med invånarne på flera i Södra och Stilla Ocsanen belägna öar, men ingen med den Malayska racen. Nya Hollands fula och råa vildar stå både i fysiskt och intellektuelit hänseende vida under Ny-Seeiändearde. Detta folk delas i flere stammar, och man urskiljer bland dem tvenne kaster, en högre och en lägre. Till den första räknas höfdingar ef serskilda grader, till den andra det egentliga folket. Men har trott sig bland Ny-Seeländarne märka ett slags frodalvälde, beroende på öfverlåtelsen af jord. Visst är, att jorden endast tillhör höfdinga:na cera egendom, och om ett stycke deraf säljes till en Europt, erfordras dorti!l alla höfdingarnes samtycke, och de allena dela priset sins emellan. Regeringen bestod i den myndighet, som stamcheferpe wöfvade, lagskipningen i den brettsliges bestraffning eller i den förotämpades omedelbara hämnd. Stammarne förde ofta krig sins emellan och göra det ännu; Fängarne slagtades och uppåtos, men gjordes också ibland till slafvar; likväl förtärdes endast fiender. Detta ohyggliga bruk existerar ännu hos en stor del af hefolkningen; do öfriga hafva bort lagt det, till följa af Kristendomens välgörande dt flytelse och al de Engelske missionärernes föreställningar. Då de förste Europeerne kommo till Nya Seeland, funnro de der bvarken någon politisk organisation, eller spår till hyfsning och samfundsordning. aTabur, ett slags religiös lag, som betryggade vissa sakerg oantastliehet, isynnerhet den cdlade jordens, ver kanhända den enda sociala institutionen i detta land. De sjöfarande i slutet 8f förra seklet och i början af det närvarande, skildra Ny-Sesländarne såsom begifna på stöld, trolöse, fräcke och vilde. Kanhända förolämpade Europterne, uten att veta eller vilia det, ders 2iösa bruk och fördamar. Dumont dUrville gjord Cnna anmärkniog på en af sina resor. Huru in dermed må vara, så väckte namnet Iya Sceland fordom endast sorgliga hågkomster. Besättningen på Boyd mördades der år 4809 eller 4840, kort före de Engelska missionärernes bosättning på ön. Skälet, hvarföre desga sistnämnde likväl vågade utan fruktan förtro sig med hustrur och barn åt infödingarne och försöka omvända, civilisera dem, var, att de röjde mycket förstånd och redar från början hade begripit Europternes öfverlägsenhet, samt visade mot dem byvarken hat eller fördom. Med tacksambet emottogo de af dem husdjur och nyttiga växter, som förut voro dem okända. De förstodo värdera deras verktyg, derag vapen, alla dessa vår industris underbara alster, som vi ej skulle kunna umbära men inblandade deri inga vidskepliga föreställningar, och trodde således icke, likt andra vildar, att Europeerne voro gudar eller väsen af högre art. De insågo, att de äfven kunde tillegna sig denna Europernes öfverlägsenhet och försummade ingen