Aftonbladet – 5 december 1839, sida 1

KRaNSlor, Soil Ch lader Vvalsianar Sina Pparp.p — ten Ipsändaren af ett förut i denra tidning meddeiadt förslag, att sflöna de sammenirädnde riksdagsmännen med förbanden varande statsmedel i stället för serskilda riksdagsarfvoden af de väljande, har, i anleduing af den replik, som samrua förslag mött, och bvilken varit in förd i M 47 och 48 af cetta blad, begärt rum för en ytterligare förklaring i ämnet; och då skriftvexhlingen härmed synes slutad, her Red... ansett sig pligtig äiven meddela förkluringen. För egen del får Red., som hittills icke fällt något omdöme öfver det hela af saken, ompämna sin mening, som är, att förslaget, serdeles i anseende till det binder, som 47 S:n riksdagsordningen lägger deremot, i Red:s tsnka hvarken lärer kunna eller böra understödjas, om det också i ett afseende kurde leda tll någon fördel, mvärmlbigen att icke afskräcka ifrån något tätare riksdagar. Förklaringen lyder som följer: aFtterligare — till Svenska folket! ooI Aftonbladets 47:e och 48:e numror bar en Iasändare framställt åtskillige anmärkningar mot förslaget att aflöna Riksers Ständer med allmänna medel unde. instundande riksdag. Upphofsmannen till detta förslag upptager pu i korthet bvad som af anmärkningsrne hörer till saken, men ehuru samma öfverskrift nyttjas, för att beteckna ämnets identitet, är det i en annan ton han nu uppträder, än den ban, utan fara för trvivialitet, fann vara för honom den enda möjliga, för att nog varmt ätergifva det intryck, det intresse, som de singare korporatiopernes bekymroer väckte under förberedelserne till cpålagan att välja riksdegsmär, — förberedelser, dem Författaren bade fö: ögonen i landsorterne, då han nedskref adressen. På den för hopom sjelf imposanta ställning han ansåg sig nödsakad intaga, för att höras af hela svenska folket hvilket ban äfven gerna i det ögonblicket ville se samriruanväxt med korporationerne), och i den stund han erfor hela det på en gång vågsamma och upptyftande i att direkte till folket ställa sitt tal, bade det rent af varit onaturligt, om hans känsla ej skolat hänföra bkonom längt öfver all syftning åt enskildta personers opinioner, klandrade elier klandervärda bandlingar. Det var ett panorama af det hela — sådant det i väl tillskurna vundmålningar var under en längd af år emot oppositionen i allmänhet — Författaren sjelf ivberäknad — framstätdt till åskådning — som ensamt kunde fästa hans blickar och omöjligen kunde ban föreställa sig, att tonen skulle förefalla någon viss person anstötlig, förebråelsevärd, eller i någon måtto hvad man kallar polemisk. Det är sannt, han upptog en cautoritetsoch reform väns, inkast, emot sitt förslag. Detta var i sanning menad! som det största bevis på bars respekt för denne man och hans mening, åt hvilken ben egnade en serskild period af adressen, emedan han ej ansåg sig kunna undgå omnämnandet ef det förutgårgna samtal, som ådagalade skiljaktigheten i åsigter, rörande medlen till reform. Det missförståod, som nu vållat repliken. och som man hoppos lätt kurna i enskild väg rättas, rörer icke svenska folket; saken äter är, eller ken bli, till och med ännu, af vigt i mer än ett afseende, och att så är, synes ej vara bestiidt ers af Anmärkaren. Ait förslaget uppgifver en annan utväg till aflöning, än 47:e S:o riksdagsordningen föreskrifver — hvilken utväg man kan, om man vill. kalla en förändring — wmedgifves gerna; äfven så ett det varit försigtigare, i afseende på den ståndpunkt vid grundlegarnes analys, hvarifi:åna men i allmänhet torde betrakta deras ovilkorligbet — att blott hafva föreslagit tillskott af statskassan såsom ett supplement, sedan de valde, för att uppfylla grundlagens bokstaf, af de väljande, t, ex, under ott par månvader anjulit ett arständigt och tillräckligt underhåll och resekostnad,. Beloppet af de väljandes tillskott har den minutiösa Riksdegsordningen lyckligtvis icke bestämt och kurde derföre. utan gruvdlagsförändring nedsättas till ett temlizer ring2; men da, vid adressens afeifvande icke detajerne, utan egentligen blott ideen — sådan den önskeades bli uppfattad af folket före och und? valen — var hufvudsak, och då wan utryckeligen reserverat åt motionerne vid Riksdagen, :t upptaga och jemka detsljerne; så var man Icte omtänkt på att freda förslaget frön anmärkninser derutinnan. Sedan nu äfven beloppet af 5 Rdr Bio om dagen äfven blifvit föremål för anvärkning, må man äfven tillstå, att detta belgpret — förslag: ; i antedaing åf tbålsnoo Dilkedaaegman ef Prada.