STOCKHOLM den ö Dec. — Statstiduicgen i går afton meddelade de tal, som Hans Exec, Hr Grzefve Brahe bölt till Konuogen och Kroaprinsen å Armeens Fullmäktiges vägnar vid deras afskedssudiens eftermiddagen i förrgår. Talen innebälla just ingenting annat, än de vid åylika tillfallen vanliga uttryck af tacksambet och devuemang w. m. Att språket är bofmannens, kan raan väl tänka, då sjelfva cbefen för holvet framfört det. Den märkligaste vch enda 2llmärnare reflexionen deri, är den, att riket för den långa freden det åtwjuln, char att ensamt tacka Kongl. Maj:t; fältherredygder. Uu sitt svar har Hans Meat, bland annat, yttrat, att ackerbruk, slöjder, handel och sjöfart äro källorna till vårstyrka, och att akrigsmakten är ett af de säkraste stöd för folkens oberoende., Slutet af det Nåd. Svaret lyder sålunda: aDå J nu återvänden till Eder vanliga tjenstgöring, ägen J tillfredsställelsen att kunna meddela Edra Kamrster de beslut, J fattat. De skola med nöje erfara den endrägt, som lifvat Eder och det goda exmpel, j lemnat.n a Mitt bifall tillkommer Eder. Min erkänsla är deraf en föjljd; och den tacksamhet, till hvilken J ären berättigade, skalt städse bibebållas i Mitt minne. Jag nedkballar försynens beskydd öfver Eder, och snmodar Eder säga Edia vspenbröcer, att Jag gilver dem Min välsignelse, med sarsma känslor, som en fader välsignpar sina barp.n