Aftonbladet – 25 november 1839, sida 2

Friherre Nordin, med Sina ständiga reservationer satt qvar i Statsrådet, utgjorde hans närvaro der ett slags konstitutionell törer mot det gruadlagsvidriga csidoinflytandet,. På Posas inrådan aflägsnades Nordin, men ej till presidentstolen i statskontoret, säsom denne lärer önskat — denna plats skulle i en rivals och hemlig fiendes händer varit alltför farlig. Till chefsskapet i detta vigtiga verk, som håller tillhanda medel och uppgifter hvar sådana finnas att tillgå för hvarjehanda företag, upphöjdes en Statskommissarie, som genom denua upphöjelse helt och hållet vanns för gunstlingen, och hvars kolossala popularitet, såsom ordförande i Par Bricole, äfven på sådant sätt kom asystemet villgodo. Men ännu vigtigare var, att Posa genom sin fintlighet förmådde tvenne stora notabiliteter på olika vägar, ett Statsråd och ett Justitieråd ifrån första uppsättningen är 4809, Herrar La agerbjelke och Poppius, att undar asidoinflytandets, auspicier inträda i konselien, och att dymedeist gifva gunstlingsväldet och kamarillastyrelsen en formlig sanktion ifrån Statsrådets sida, eller ifrån högsta väktarne öfver konstitutionens efierlefnad. Ifrån detta ögonblick var ock Hofadelsväldet och kamari!lans makt fullkomligt konsoliderad. Tvenne andra f. d. medlemmar af den adliga oppositionen, hvilka efter Ritsdagen inträdde i konselien, Friherre Åkerbjelm såsom Statsråd och Hr: Hartmansdorff säsom Statssekreterare, tillfogade ock ej kamarillsn någon afbräck: begge voro fullkomligt omvända från all oppositionsanda och fogade sig utan minsta knot under det inkonstitutionella sidoinflytandet. De bekanta soirgerna i vestra sloitsflygeln, som denna tid uppkommo, och till hvilka högre och lägre erabetsmän samt folk af alla klasser kallades för att göra sin cour åt gunstlingen, såsom heia administrationens chef, framställde också i det yttre fullkomligt representationen af detta konsoliderade välde. Det fattades nu blott, att Posa sjelf uppträdde med er tidning, såsom halfofficiell tolk och förkunnare af det aristokratiska gunstlingsväldets innersta tankar, hvilket han så verksamt bidragit att uppresa och fullborda, och detta skodde äfven, medelst tidningen Fäderneslandet. Och likasom för att kröna verket, uppträdde andtligen ock Friherre C. H. Anckarsvärd i samma veitva, och slungade uti tre tidningar bannstrålen emot hvar och en, som vågade betvifla behörigheten af kamarillans makt och sätta i fråga konstitutionaliteten af de nära politiska förbindelserna emellan oppositionschefen och kamarillachefen ) — ett nit å oppositionschelens sida, som längre fram gick ända till kanonisation af den ännu lefvande, då han opåkalladt förklarade, att han amed ständigt ökad aktning, beträdde gunstlingens trösklar. ) Som vi ej kunna påminna oss innehållet af detta manifest, så vore det kanske skäl, att f. d. Utgifvaren meddelade detsamma ånyo. MALTA