Aftonbladet – 13 november 1839, sida 3

TREND nn — Tyg uten spinning och välning äfven Sverige. Från Borås meddelas den intressanta uppgiftem, alt man i trakten deromkring redan förut haft sig bekant den ifrån utländska tidningar omlslade och säsom en ny uppfionivg beskrifoa metod att tillverka ylletyg utan spinning och väfning, semt att fiere personer derstädes skola hafva tyg af dylik tillverkning. Tyget, säges de:, bar till det yttre mycken likhet med fris, och kan derifrån urskiljas derigenom, att inga trådar synas då man afskrapar luggen, eller klipper klädet i kanten. Det skall ega den fördelen, att vara tjockt och mycket lätt, samt faila efter kroppen, äfvensom det är varmare än alla sandra ylletyger, sant dessutom synes näranytt ända til!s klädeslugget är utslitet; ty då det på något ställe ser barslitet ut, uppruggas det med en karda, då det åter får en ny lugg. Vid närmare granskning och bortskrapande af luggen skall det i mjukhet och hållbarhet likna tunn, olimmad hattfilt, och anses till en del giordt efter samma metod som hattmakeare nyttja vid beredningen af hattfit. Fabriksorten för denna vara uppgifves vara belägen i trakten kring Strömstad, men tillverkpingen ännu icke af någon synnerlig betydenhet. 1fe!l denna uppgift, som vi funnit i Upsala Correspondenten, är grundod, förmoda vi att uppfinnaren icke länge urektlåter att derom göre allmänheten närmare underkunnig, emedan varan, om den motsvarar beskrifningen, sannolikt vinner stark efterfrågan. — Plastisk karta öfver Frankrike. Redan ofta hefva föreök blifvit gjorde ait genom större åskådlighet förbättra de ofullkomliga jordbeskrifningerne och kartorna isynnerhet för ungdomens tjenst. Ett steg närmare till detta mål har en Tj;sk litbograför i Paris gjort, genom utgifvand2 af en så kallad relifkaria öfver Paris och dest omgifringar; men ser på denna karta höjder och dälder, floders lopp etc. något antydda genom upphöjda eller konkava ställen på psapperet: men detta försök är likväl endast ofullstämdigt utfördt, och på Cit afständ af några steg försvinrer verkan af reliefen belt och hället för ögat. Deremot har on Hr Santis i Paris, förut föreståndare i eu uppfostringsenstalt, förfärdigat en så kallad georama al Frankrike, i närheten af Barriere de Maine, eom förmodligen skall finna många imitatörer. Uppgiften att från en högre ståndpunkt hafva en fullkomlig öfversigt öfver hela landet, med dess hergsträckningar, skogar, flodernas lopp och strändernas läge har Hr Seris löst på följande sätt: På omkring ett tunnlards iordrymd äro alla berg och dalar, som bilda hufsudbasinen af Freokrike, med största noggrannhet föreställda, och dertill marken med de olika naturliga jordarierva, äfvensom strömmar och floder, i hvilka naturligt vatten fullbordar illusionen och tilläter ögat följa flodernas riktning ifrån dess ursprurg eller deras inträde på Franska jorden till mynningen. kLärsrne vid kollegierna föra sina elever till Hr Sans georama och Hr: Arago, för hvi!ken intet vetenskapligt eller populärt företag biifrver främrande, bar lemnat det sitt bifall. kLikasom man från tornspetsarne af Notre Dame Kyrkan äger en klar och omfattsnde öfversig: af Paris, säger berättaren, så gifver äfven Hr Sanis georema, betrektad från ett fönster i grannskapet, en större klarhet i begreppet om Fravkrikes mnaturligs beckaffenbet än man gevom något kartverk kunde erhålja. För turister i Frankrike är det mycket intresse att först taga en öfversigt af denna georamea. — En skådespelerska uppträdde nyligen på en Ergelsk proxyincial-tester uti Annas rö! i aRichard 1iI, Då hon, som sig borde, med mycken patbos uttalade orden: aNär skall jag få Jugn? ropade en tvätterska allt hvad bon förmådde från galleriet: cinte förr än ni betalt mig mina 6 skilling och 9 pence.p — Då någon anmärkta den egenheten, att på de flesta språk jorden är genus femininum, menade en annan, att detta var aldelca som sig borde, emedan öndåingen kunde blifva klok på huru gammal hon egentligen var.