Aftonbladet – 11 november 1839, sida 3

Hvarje familj har ett hus för sig sjelf, med en gårdstomt och en trädgård Med ett ord, jag tror, att Economy är den ordentligaste, den lugnaste, den rikaste, den lyckligaste stad i hela verlden. Åtminstone har jeg under alla mina resor aidrig sett någonting, som liknade det skådespel af fred, ordning, lika fördelad välmåga och belåtenhet, som jeg här varit vittne till sedan tvenne månader. Det är sant, att de goda menniskorna äro Jlandtmän, utan några anspråk, enkla i seder och ödmjuka. Den förste bland dem, ti!l hvilken jag vände mig med förfrågningar, i afseende på tillständet och ställningen inom kolonien, svarade mig: aNi har sett vårt yttre; sådane vi synas, äro vi också i verkligheten. Men, sade jeg, Lar ni ej någon bok, hvari edra grundsatser finnas framställda? Vår stad — svarade han — och våra fält, det är vår enda bok; ett ord är nog för oss: harmoni, d. v. s. en för alla, alla för cn. Han hänviste mig sedermera till 2:dra och 4:de kapitlen i Apostlagerningarne, der i få ord handlas om sammansättningen af den första kyrkan. Och verkligen har denna besynnerliga stad ingen annan codex. Ett grannlaga ämne är äktenskapet. De uppmuntra det icke, men förbjuda det icke håller ovilkorligt. Någon mera bestämd upplysning härom har jag icke kunnat erhålle. Likväl måste för icke så länge sedan äktenskap hafva blifvit ingångna i samfundet, om jag får sluta dertill af ställningen inom den familj, hos hvilken jag bor. Hvad som är mera säkert, det är, att de icke mera emottagza några nya medlemmar i sitt samfund. De hafva erbjudit mig gästfrihet, och frågat om jag deremot skulle vilja åtaga mig att gifva undervisning i Fransyska språket åt några bland dem. Jag har således tills vida:e blifvit språklärare i Economy, innan jag furisuuer min resa åt de vestra trakterna; till elever har jag Hr Rapps sondotter, hans agent eller suppleant och koloniens läkare. Dessutom har museum kommit på mitt departement.s — En Bäjersk mecenat. Ibland insända bidreg till den nya universitetsbyggnaden i Athen är äfven ett från Komungens af Grekland förre hofmarskal!k, grefve Saporta, hviken för närvarande bekläder samma post vid Bäjerska hofvet. Hansa frikostighet har dock icke sträckt sig längre än till 42 drachmer, 45 uptas, icke fullt 40 Rår riksga ds. Kommitten för universitetsbyggnsaden bar i anledning af denna gåfva tillskrifvit grefven föls-1.de bref, dateradt den 6 sistlidna September: aTill grefve Saporta, f. d. adjutant och hofmarska:k hos Hens Grekiska Maj:t, kommendör af Frälsarens orden, Storkors af den katholska Isx:bellas orden m. m. Kommitten har af Hr Reitembach emottagit en summa af 44 drachmer, 45 uptas, såsom bidrag från Hr grefven till universitetsbyggnaden. Då, i följd af en kunglig befallning f den 23 Febr. detta år, deras namn, hvilka lemna bidrag till denna byggnad, skola inristas I marmortsflor och inristandet af de 455 bokstäfver, hvarafiedert namn och edra titlaribestå, skulle föranleda åtminstone entre gårvger så stor utgift, som bidraget utgör, så har kommitten, med afseende på institutets intresse, arsett lämpligt att återsända Hr grefvens bidrag, jemte förklarande af sin tacksamhet för den goda vilja, Hr grefven visst emot institutet. — Den för sina vilda bragder så beryktade markisen af Waeaterford köm för någon tid sedan inkörande i Pesth på en vagn med fyra hästar, klädd som peostiljon i full jokey-drägt. Knappt var han inom stsdsporten, förrän ham sätter af i full fart emot en bryggarkärera, hvars hela ö!last ban spolierade, men blef dervid temligen illa tilltygad af bryggardrängen. Då pöbeln började blande sig i striden, såg den ädle riddaren af draken sig nödsakad sluta fred med riddaren af ölfate: och ersätta krigskostnaderna. Konstoch Teater-notiser. — På Teatre Luxembourg i Paris, en teaier för studenter och grisetter i förstaden S:t Germain, malträteras för närvarande Schillers mästerverk, Don Carlos, i en fransysk bearbetning. En gräsligare stympning låter knappt tänka sig. Synnerligast karakteristisk är omarbetningen af slutscenen. Icke nöjd med Elisabets rörande afskedsord, låter den franska bearbetaren benne utbrista i de häftigaste kärleksutgjutelser och vexla omfamningar och kyssar med sin son. Stycket fyiler likväl, trots allt detta, kassan, och äfven de öfrige Scbillerska dramerna skola komma under bearbetning. Arme Schiller! — På italienska operan i Paris har Demoiselle Pauline Garcia (Madame Malibrans syster) nyligen uppträdt i Rossinis Othello, uti Desdemonas rol. Hennes debut var utomordentligt Iysande, och konstvännerna förmodade, att det en gång skulle lyckas henne att ersätta förlusten af hennes oförgälliga syster. — Den ryktbare franska historiemålaren Horace Vernet har fått en ny beställning för Versailles-kabinet af en tafla öfver slaget vid Nisib, och skall derföre snart afresa ifrån Marseille öfver Egypten till Syrien. Ett stort antal konstnärer och bildade män kommer att deltaga i expeditionen. På hemvägen kommer Hr Vernet att begagna karantänstiden i Marseille till acheverande af Mehemed Alis bild, som vicekonungen beställt. — Efter en af Hr Alexander Lanoir till historiska institutet i Paris afgifven berättelse, har Hr Gabot uppfunnit en metod att lägga guld på minieaturmålningar, på samma sätt, som man brukade under medeltiden. — Cuviers staty, i hvit marmor, skall uppställas i mineralogiska kabinottet I Jardin des plantes i Paris. — -Drottolng Victoria har tsgit protektoratet öfver en så kallad kepglig-musikalisk fruntimmersförening i London och anslagit till äen-: