Aftonbladet – 9 november 1839, sida 2

AR FU VvBRve) MVA MMMM MÖSS 2150 0 0 NN 0 0 Man ser häraf, att plazen visserligen icke vär farlig, alt, om den koramii tili utförande, landets lugn icke derigenom äfventyrats, intet blod flutit, loch inga menniskor störtats i olycka och elände, Hvad siuftaren likväl förbisett, är medlets våda: den ryska ioblandnicgen, hvilken troligivis icke erhållits för så godt köp, icke lemnats tulikorligen oe: gennyttigt, och måbända medfört fordiingar och anspråk, svära ait tMillfredssvälla och mera äfventyrliga för rikets ära och sjelfståndighet, än sjelfva den regerings misstag, hvaiöfver man klagade. Dessa sistnäwnda äro, besynnerligt nog, at: man infört tryckfriveten i en så vådlig epok, som den närvarande — eit fel, som regeringen sjelf för öfrigt hastade a!t rälta, emedan den lilia suymt aftryckfrihet, man låt piskina, suart äler genom ca ny förordning undanröjdes — att man hyllade jakobinismen och ej vilie förklara krig mot franska republiken, öfver hvars motgångar vid fiendtiigbeternas början man gladde sig, v. 3. V., alltsammans förseelser, som åsimiastone efterverlden gerna skall förlåta den gå varande regeringen, och som i sanning icke lända henne will vanheder. Alla dessa förebråelser röja den monarkiskt a:istokraiiska princip, som då var den råsande i hela Europa, i syn nerket hes hofven, och som man kan ursäkta, emedan den då för tiden var öfvertygelsens, och de, som byste den, uppriktigt trodde, att staters bestånd och nationers lycka endast genom den kunde befordras. Det är osäkert, huru mycket landet för öfrigt skulie hafva vunnit genom de: personalombyte, som föreslås: troligea något, men likväl icke nog, att uppväga hbjelpens afventyr. Denna kjelp uteblef imedalertiid, dels emedan Katarina kanske icke ansåg fördelen deraf vara nog betyclig, att svara mot kostnaden, kanske derföre, alt bon var för mycket sysselsatt på andra håll, kanske ocizså eerföre, att planen icke ännu kunnit mogna. Den . upptäcktes för biitida, man vet ej genom hviika kanaler; men Ar mfelis agent, en Fraesman vid namn Sources, arresterades i Hamburg i Januari 1794, och hans papper fråntogos honom. Det synes af I Get följande icke otroligt, att dexne Sources varit förrädaren, som låiit köpa sig. Man efterforskade flera bavis; men Fröken Rugenssöid, som var beredd på denna händelse, uppbrände alla sina påpper, när man kom att faogsla henne. De funna brefven voro således de enda bevisen. Moan afsände en fiegatt, för ait i Neapel gripa Arrufelt ech föra honom tili Sverge; men han räddade sig med flykten. Härundlystnaden måste sålunda utkräfva sin rätt på hans medskyldige och på det, man af honom kunde öfverkomma, hans namn, och det gjorde man äiven i fuli mått. En rättegång anställdes inför Svea Hofrätt med fröken Rudensköld, Earenström, Aminocfi, Forster och Mineur, hvarförutan en mängd pe:soner hördes. De tre förstaämnde voro de mest komprometterade och de ende, som visste något. Hvad de visste var i alla fall för mycket obetydligt, att inför en sjelständig och rättvis gäomstel hafva kunnat ådraga dem något serdeles strängt straff; men beklagligen hafva våra domstolar nästan aldrig ådagalagt dessa egenskaper, så snart de kommit i kollision med maktens vilja, och Hofrätten gjorde det icke heiler nu, lika litet som regeringen, -Man sökte på allt sätt svärta och nedsätta de anklagade; man sökte utmåla dem såsom fläckads af de skändligaste brott, cch för ett sådant gällde aut ens ha verit med något slags aktning omnämnd i ett bref af någon bland de anklagade, att hafva råkat ädraga sig misstankan för deras vänskap o.s.v. kn skrift utgafs på tyska, kallad: Gustaf Moritz Armfolts Landesverrätherei, och hvilken sedan öfversattes på svenska under titel: Gustaf Mauritz, sitt fäderneslands förrädare. Denna titel innebar redan en osanning, ty Armfeli. ville, som man sett, hvarken sitt Jlazd elier dess konung någonting ondt; det var blott några irflytelserika personer, bvilkas makt ban ville öfverändakasta. Denna brochyr är skrifven i den bombastiskt sertimentala swil, som då för tiden siundom brukades i medelmåtiiga romaner och någon gång deiifrån insmög sig äfven i politiska brochyrer. Det torde icke vara utan ett visst iniresse att se, buru man då skref om siaa fiender. -e bär t. ex.: domen kallas adena rättvisaste, som någonsin varitafsagd, hvaremot anläggningen kallas aeit vederstyggeligt komploit, som till eviga tider skall väcka Rysning och förhatlig Åtanka hos hvar och en Svensk, som förstår att värdera och ära deita namn. Armfelt benämndes med alla möjliga smädenamn, anedrig och äreförgäten nog, för att kallas bof,; Ehrenström en karakter, asom i förderfvade seder ej gaf dem vika, innehade förställningskonsten i sin högsta fullkomlighet och dessutem var ena uppenbar Guds fö:nekare, som fann ett nöje uti att förfölja religiöst folk; Aminoff påstås adjefsu!skt vällusta sig med bat mot sine välgörare och bedrägeri mot dem, som för mycket leto på den goda fördom do fattat om hans tänkesätt; genera! Toil beskylles för att varit cUpphofsraan och befordrare af den djefvulska planen, att bränna upp ryska flotten midi i en fredlig grannes hamn, och att cgenom ett brott velat bämnas på landsmän, som icke hyste aktning för honom; Grefve Gyldenstolpe beskylles för att ba blifvit cen förbrytare,; Om Statssekreteraren Frank, Landsköfdingarne Schröderheim och Lagerbring säges, ett de aej egde medborgerliga dygder, kanske ock aldrig önskade dem, och om de öfriga, obetydliga persorerne, ex Abbe Herald, Forster och Mineur, att de akunde afsäga sig all kärsla af heder, att de lånte häfderna sina namn, för alt få vanärans brännmärke, o. s. v. Fröken Rudensköld är naturligtvis den, mot hvilken det fanatiska batet i synnerhet låter utbryta all sin illska — hsariill personliga bevekelsegrunder hos Hertigen påstås äfven ha verit medverkande — och om henne yttras: cuti bandlingarna finnas bevarade brott, hörande till hennes lefyernes historia, som man med rysning för menniskonaturens ondska, biott hastigt förmår vidröra. Nog: hennes egenhändiga bref öfvertyga den rättvise domaren, att hon, på sin förrädicka älgkarecgc tiiletfuekan Jeat hratickiea hand nå