Aftonbladet – 9 november 1839, sida 2

direktören, MStatssekreteraren Frank, hvarförutan en källarmästare Forster och en kamererare Mineur lära begagnats tiil några brefs aflemnande. Det var till dessa bref hela anläggningen inskränkte sig, de som röjde den och frän dem som bevisen hemtades. Afsigten tyckes hafva varit, att intressera Ryska Kejsarinnan i saken, och förmå henne uppträda såsom den egentligt afgörande magten, emedan man icke räknade på att åstadkomma någon revolution å folkets sida — ehuru man uppsatte en proklamation till Dalkarlarnoe — ait antingen utropa Konurgen för myndig eller ock låta honom fortfara att stå under förmyndare, men hvilket värf man ej ville anförtro åt Hertigen ensam. Denne ville man ingenting ondt; tvertom talades det flere gånger om, att man borde söka vinna honom på sin sida, dels genom penningar, dels genom någon persons inflytelse, som vore hög frimurare. Man ville icke begå något såld, någon grymhet, cch i allmänhet synes landets väl hafva varit hufvuddriffjedern näst efter eiler i bredd med egen uppkomst. Slutligen tyckes man hafva stannat vid den plan, som innnhålles i ett af Armfelt uppsatt kone2opt, och som torde äga nog intresse att förtjena meddelas. Det lyder sålunda: aRevolutionsplanen, renskrifven af G. M. Armfelts Handsekreterare Vignes. cUnder min resa har jag tänkt på en Revolution, som skulle verkstälas i Sverge och det utan blods utgjutelse, buller eller något slags oreda, och som tvärtom skulle åter befästa all magt och myndighet samt gifva Regenten lugna för det närvarande och vid slutet af hans Regeringstid iuflytelse och anseende. Detta, som vid första påseendet synes. vara en gåta, är likväl vid närmare betraktande. ganska sant. Låtom oss först granska Regentens belägenhet i sakernas närvarande skick, cch lemnom för ett ögonblick Konungens intresse samt Rikets bästa. En jäsnipg, hvars natur man ej kan beskrifva, emedan de personer, som verka den, fastän alla lika oroliga och Revolutionäre, äro gan: ska skiljaktiga i grundsatser och ändamål!; Styrelsen utan energie, Hufvudmännen för affairerne fulla af begär, hat och små afsigter, utan erfarenhet, sinnezstyrka och grundsatser, vågsamma, rädda, häf-: tiga i sin vilja, vacklande i utöfningen, med ett; ord, oskictlige Rådgifvare för Regenten. Huruda-: na biifva då följderna af allt detta, rär man der-: till lägger Rysslands grannskap och det missnöje: emot Regenten, hvartill Kejsarinnan tror sig befogad? Kan Han väl! vid betraktande af alla dessa omständigheter hoppas at ännu i 3:ne års tid bi) behålla sig vid Regeringen? Åtskillige sedda eller oförutsedda händelser äro tillreds at störta a. ter åtminstone blottställa Henom; och äfven, om: man af vördnad för Salig Konungens vilja möjligtvis kunde bibehålla Honom i den belägenhet Han: är, hurudan skulle väl Hans ställning blifva se-, dan Konungen vore myndig? Hatad af allt folk af: förtjenst, utan anseende och inflytelse ho3 Natio-j nen, skulle han söka göra sig ett Parti och slutet af hans Regering blott användas till detta ändamål, och om Konungen derföre icke blefve ett offer, skulle Kriget, som derat följde, å:minstone ej öka Dess vältrefoad i mokn ef den skada det medförge för Korungen och dei allmänna bästa. För ai således vinna ändamålet uten våldsamkbet, medelst en cundviklig men likväl fredsam och lycklig Revolution, ästundade jag at Kejsarinnan lät föreställa Eeitigen vänligt men i ganska befallande ton — 4:0o I arseonde till Konungens snille och förstånd borde han öfvervara alla rådslag men utan utöfning af rågon myndighet före 48 års ålder. 2:0 At Han i Sin Conseil insatte följande Personer: 4:2 Riks-Drotset !), 2:o Konungens Gouverpeu: Gref Gylderstolpe. 3:0o Den som blefve Hufvudmen för U:!ländske affairerne. 4:0 Hof-Cantzlern och Stats-Secreterarze. 3:o0 Baron Armfelt. 6:0 General Toll. 7:29 Presidenten i Stats-Contoiret. 4:0 Inom 24 timmar? skulle Hertigen nämna Baron Taube till Cantzlie-P:esidert på samma fot som Ulric Scheffer innehade denne syssla. Det skulle sedan ankomma på honom at der taga sina författningar i anseende till sine Secreterare m. m. Baron Fred. Sparre skulle gå bort med Pension. Höga Embeten äro onödige i emå staier. 2:3 Man skulle återlämna mig mit ÖfverStåthållare-Embete med alia de rättigheter, som i Carl Sparres tid åtföljde Sysslan, undantagandes befattningen med Stockholms siott. ov Landshöfdingarne Lsoigerbring och Nordia skulle biifra Stats-Secreterare; den förre i sitt fordna departement; den secnare erhålla Rosenblads ?), och Cronstedt 7) återinsättas i sin tjenst. 4:0o Herr Beres eller Zibet skul!s blifva HofCanvtzier. Jag inbillar mig at den sednare häldre. väljer Uirizes Beskicknirg; hvarom icke skul!e han väl få denna Beställning. I 5:0 Toll befordrss till President i Krigs-Collegium. med den mest vidsträckta magt öfver Armeens Stat och hushåilning. 6:0 Håkarsson blifva President i Stats-Contoiret. 7: Justitiä-Cantzleren borde gå bort, och i höns stälte tillsättas en sträng, rättvis och aktad man, men icke en Låstbom !). Axel Fersea ?) skulie bli General-Adjutant och få Batonen at coemmendera i Stockholm. 9:5 F. J. Aminoff få Liljeborns 6) plats, och man skul!e för honom inrätta den syssla, Salig Konungen påtänkte, at blifva Cbef för D:abarterne, med afskaffande af Capitaine-Lieutenantierne, hvilkas: tjenster endast blefve Hofsysslor. Deiigenom skulle denpa Corps, som nu tjenar till ingen ting, kunna i blifva god och nyttig, j I anseende till de öfrige sysslor, som man ville. förändra, och personer man ville afsätta, skulle det! ske ganska varligt och med all hushållning, utan j Itt låta förmärka hvarken missnöje eller bitterhet. Sedan alla voro irsatte i sine tjenster, sgkulle!( j j I l I I I I I I ) Hans Excellence, Riks -Drotset, Lunds Academie) Cantzler, Presidenten i Kongl. Svea Hof-Rätt, -—