Aftonbladet – 28 oktober 1839, sida 3

(Införes på begäran.) Ännu ett ord till Förf. om Uppfostringsväsend:t i Sverige. 3 Förf. bar med noter beledsagat insändarens armärkningar, och då dessa noter i de fles.a fail ej hehöfra näszoL svar, vill Ing. blott upplysa vissa af förfstlaren missförstådda sällen samt vederlägga vågra af honom upp: gifna oriktigseier. 4:o Ius. påstår, hvarker act det nya systemet eller de nya skolorna vilja afskaffa studium af de gamla språken; både lärare och styresman äro väl dertill i allmärhet för kloke. Det var endaw med författaren och dem, som med hocom tänka lika, hvilka insändareas ytravde gällde. (Se not. 8 i förs a mor. 2:o Författaren har alldeles icke vederlagt Ius. i af eende på de 244 läxlagen; ty låt ock vara, att Förf hade menat, att elevernes antal då skuile ökas, så uppkomme anlingen ett för stort antal (t. ex. 300) för aut kunna skötas, eller och skulle den EI. Skolans formella grusd:deer häfvas, hvarigenom alla 8 klassernas lärjungar på samma gång böra i somliga veienskaper undervisa: af en enda lärare, (Se not, 21 och 2). 3.0 Ins bar aldrig bestridt Förf. i fråga om anmärkningsböckerna; tvärioas, det är Förf. som i sin afhandling ej skänkt dem den uppmärksambet, de förtjena, och just derföre bar Ius. trowt sig böra fraachålla en sida i det nya sysiemet, som visserligen är en bland dess siarkaste (Se not 5 i andra numret.) 4:0 I sin not om qvoten, hvilken för öfrig: på utfalla, buru den vill, har Fö f icke en gång ökt bestrida, det et siörre antal läriungar kan cfier gamia methoden skötas af lika antal lärare, än efier den i El Skl. gällande, hvilket dock var det som skalle ved-riäggas. (Se sot 9). När skolan delas i 8 klasser och hvarje klass ä minslo:e i näsra rinvar, begripa vi ej, huru ew mindre ania! än 20 gerna kan uppkomma. AU erfare heten är på vär sida, kanske Förf, om han vill, bäst ar i vllfäve an upplysa, och förmodbgen har han ej velatboriskägma da nya. Den svårigheten att då läsa med 0 egen ring och hkväl hafva upp-izten och leivingen af jet hela, bar Förf. icke med ett ord vidrört, ännu mindre ederlagt. (Se not 22) 6:0 Ios är iogen fiende tik Förf. publicerade afaandling och beböfser ej helier sara de, emedan den bar sina varsta fi.uder i sin eges ötseror fi och betia, bvilka mer än en gang förleda Förf. ull orätvisa mol andra. Ins. är tverom i mänga afseenden em vän till dei nya och förtyder iagalunda sin egen pedagogiks kätla, derföra ät han i liberalteiens idehvarf ej kan förnåäs at vara illiberal mot en annorlunda tänkande (not 16) medbroder. ) ) Man träffar dessutom hos Förf. tal om afviga lärsre och om sådana, som ex nobili officio yura sig mot det nya. Befinnes det sedan, atv en sådan så kallad afvig lärare blifvit entledigad af siva förmån med beyget ef berömlig kunskap, nit och skicklighet samt hedrande uppförande, ehuru hav i vissa theoreiska deiar kuvnat vara med dem af olika tanka, hvart tar då Förf.s tal om:afvigbeten och den derigenom uppkormna förbdistringen vägen: ytterligare, om samma lära e -u med hofsamma utryck säger detsamma, han under 41 års vd bäde sakt och tänkt, huru står då insiauationen om det ex nobili officio sagda? Hvar och en ser lav det vackra och ädla i dylika personliga insinuationer, och tror förf., ati sådant i framtiden skall komma au sakna sinvederbörliga belöning ?