Aftonbladet – 28 oktober 1839, sida 2

Article Image
i detta fach. En sådan önskan är också hel naturlig, då man betänker, att Sverige, genon de ytterst billiga priserna på skogsproduktei och arbetslöner samt sitt goda jern, hvarut intet annat land kan täfla med oss, borde kunpn ligga öfver alla andra nationer i skeppsreder och sjöfart, och detta yrke inom några år tag: en bastig, ja, en kolossal utveckling, endas tvenne omständigheter iakttagas; den ena, at genom skicklige byggmästares begagnande, far tygen blefve väl byggda och i snällsegling kunde täfla med de förnämsta, som andra län. der producera, och den andra, att de hin der i författningarne undanröjdes, som or sakatrakasserier, chikaner, onödiga uppehåll el!e kostnader vid sjöfarten, och hvilket sednare jus! skulle utgöra föremålet för kommittens arbete Att det förra kan ske, det vill säga, att god: och snällseglande fartyg kunna byggas, derpi hafva vi många exempel under de sednare åre: och ett af de märkligaste till och med ifrår Djurgårdsbvarfvet här vid staden, hvarest er brigg för tre eller fyra år sedan gick af stapeln som i snällsegling öfverträffat sjelfva de Ame:rikanska paketerna ech gjort resa mellan Bra. silien och Sundet på kortare tid, än wan ni gonsin förut vet hafva skett. Uti en insänd artikel i denna tidning, för några dagar sedan, finnes det utredt, att svårligen arbetare uti något annat yrke kunna draga in åt stater en så stor vinst eller för egen räkning så stor behållning som besättningar på handelsfartyg För den, som härutöfver ser på Sveriges poli tiska och geografiska belägenhet serskildat, ligger det också klart, att det Svenska folke! borde vara en krigisk nation, ständigt rustad till sjelfförsvar och beredd att för detta ändamål sluta sig inom sina egna krafter. Men sådant vinnes vida lättare, om landet bufvudsakligen riktar sin industri åt imodernäringarna: utveckling samt sjöfartens, hvilken sednare utgör det enda möjliga medlet att kunna i behofvets stund rekrytera krigsflottan med manskap, än att söka utbreda ett konstladt fabrikssystem, som till en del vore byggdt på utrikes afsättning. Hela den delen af den glada utsigten, som beror på reform i författningarne, synes deremo: bota att ännu för en längre tid gå upp i rök, då man ser, först och främst, att kommittåas betänkande ej går så ifrån grundea som iman övskat, och för det andra, att Hr t. f. Statssekreteraren Munthe å nyo remitterat hela fråsan till samma autoriteter, hvilkas yttranden kommitten sjelf redan förut hade begärt, för att derpå grunda sitt eget. Detta tyckes vara jus: len rätta vägen att slutligen få ingenting al litsammans. Vid sådant förhållande synas åtminstone komnittens ledamöter äga den förbindelsen att för in egen beder skull afskurdda sig, så mycket om möjligt, delaktigheten i den vändning saen tegit, genom att låta allmänheten serskild: enom trycket få se hvad de tiliäfventyrs velat öra. Mmm a —

28 oktober 1839, sida 2

Thumbnail