Aftonbladet – 26 oktober 1839, sida 3

BLANDADR ÄMNEN. Civilisationen i Turkiet. Man har sett en och annan resande utbred sig öfver de mesgiska verkningarpa af Sulta Mabmuds re:ormlörsök, huru våld och ora visa, rått godtycke och vild despotism när nog försvunnit i hans rike, huru sjeifva för dvmarna och fanatistuen börjat utplanas, vc att det rike, ban lemnat, kvappt är, I anseenud til civilisation och hkhet med det öfriga Eu ropa, att jemiöra med det, han emultog. An dra hafva deremut sett saken med otika ogoi och bland dem en Fransman, en Hr dAubignosc som för 40 är sedan var kiigsfange i Turkie och nu för icke linge sedan blivit ditkallat af Mahuöiud, för att meddela sina tankar öfve åtskilliga nya inrättvingar, men hbvartill han förslag likväl icke blilvit gillade. Hsn bod imedlertid sett Turkiet förr och nu och burde fötjaktigen vara behörig person att yttra si öfver skilnaden emellan de serskilda epokerna Atskilliga drag, som han anför af det nuva: rande uliståndet, vittna likväl icke serdele: om någon framskriden civilisation, och äro e beräknade att irgifva de rättrogne Muselmän. nen något serdeles högt begrepp om den ökad sällhet, man vinner genom reformer å la Mah mud. Se här, hvad Hr dAubiguose bland an vst yttrar, hvarvid det bör armärkas, att ban bok utkom ännu under Sultanens lifstid. logen Turk tvekar ens ett ögonblick attanse si; passande för hvad plats som hetds: det möjligtvi kan falla beherrskaren in att tillaela honom, oci sturherren hyser samma förderfliga villfareise, eme den han antager, det bans val allena har förmågt att gifva skicklighet och kunskaper äl den, på hvit ken det faller. Mean kan ännu, likasom förut, säg: till vattenbäraren eller hvilken annan daglönare som heldst man möter på gatan och den man vil tacka för någon obetydlig tjenst: aGud göre dig til storvisir! Den europeiske arbetaren till hvither man, i stället för orden: cjag tackar,, sade: aGud göre dig till minister! skulle tro, att man ville göra narr af honom. Turken deremot svarar, på intet sält öfverrasksd: cInch Allah eller Allah Kerimn, d. Vv. 8.: Gud är stur eller: kom Gud villp Hvarföre skulle man också taga för begabberi en öpskan, som hans furstes nyck i nästa ögonblick kan förverkliga? 1 Turkiet behöfs hvarken bärkomst, uppfostrar eller affärskännedom, ja, vi kunna äfven tillägga icke ens redlighet, för att stiga från den lägsta rang till de högsta embeten. Från slafvens plats till paschans är ofta blott ett steg, och man ser bland rikets dignitärer flera personer af detta ursprung, än frie undersåtare. Halil, sultan Mahmuds förste måg, köptes i Georgien, fördes till Konstantinopel och såldes der till den gamle seraskieren Chosrew, bvars gunstling han länge var och som hjelpte honom till allt högre och högre funktioner. Said, hans andre måg, är son till en slaf, som sjelf gjort sin egen väg. Denne är ettlefvande bevis på hvad vi nyss sagt, ja, hans omgifningar be