Aftonbladet – 24 oktober 1839, sida 2

SS ev Det florerande tillståndet i landet. Den lycksalighet i landets ekonomiska belägenhet, som bör assistera vid riksdagens öppnande, har redan börjat infinna sig i Statstidningen. För några dagar sedan såg man detta blad beklaga otillräckligheten af de för litteraturen och vetenskaperna gjorda anslag med visligt förtigande af den karakteristika omständigheten, att så små dessa avslsg än synas, neml. i riksstaten, de likväl tillkommit asnart sagdt cendeast och sllenast genom Ständernas försorg, förmodligen emedan de höga funktionärerne inom konseljen först helt nyligen börjat clägga sig på vetenskaperna,; sedermera har samma blad till berättelsen om tullintradernas stigande fogat följande apostille, som nästan kunde tagas för ett koncept till det blifvande tkrontalet: Ett i så hög grad tillfredsställande förhålinndep, säger det officiella bladet, ci afseende å Statsverkets betydliga öfverskott; Riksgäldskontorets år ifrån år tilltagande behållning och kända florerande ställning; den årliga tillvexten i tu!lintraderna, i följd af ena utvidgad handei och industri; de i senare åren snart sagdt mångdubblads kommunikationerpa inom landet medelst kanaler, strömrensningar och ångfart;g m. m., till lättnad för rörelsen å de flesta orter; kronoutskydesinas fullständigsre ingående, med årligen minskade restantier; rörelsekapitalets tillöknirg och beqvämare utvägar till dess anlitarde, gerom Provins-Barkerna; penningeräntans deraf föranledda nedgående, till lättnad för industriella företsg och näringar; cen i allmänhet åt Rikets myntväsende beredda stadga och i följd deraf åt Riks-Banken, så inom som utom landet, återvunna förtroende; alla dessa och mårcgfeldiga flera fakta, stödda på ziffror och auten:ika handlingar, hvilka tid efter annan blifvit i denna Tidning meddelade, ådagalägga et successivt framskridande i alla ofvan vidrörda bärseenden och tyckas stå i en lika märklig, som lycklig. motsats till de från andra håll och utur andra, tillafventyrs mindre tiliförlit!iga, källor upphäratade, ess mofiast framkastade insinuationer om en ställning af helt olika beskaffenhet inom landet. I detia stycke har, som man ser, systemet resumerat allt hvad det seden långliga tider och förr än cingfartyg,, aprovinsbanker, eller astadga i myntväsendet, ens existerade, vid alla ullfällen upprepat, alltid med höntydring på följande tvenne slutsatser, nemliger: först att ett system, som frambragt så tillfredsställande resultater, är mycket prisvärdt, och för det andra, att folket kan tåla än större onera, för att upprätthålla detta system. Attafsigten denna gång är precist densamma, hvad slutsatsen för systemets prisvärdhet angår, synes tydligen af den qvasi-officiella artikelns slut; och att den andra slutsatsen icke mindre är afsedd, derom vittna, icke blott de i artikeln hopade lycksaligbeterna, utan äfven och ännu mer den nyss omtalade klagovisam öfver otillräckliga anslag för vetenskaperna, men aldramest en i Statstidningen för den 2 dennes insmugen not, der det ganska tydligt står att läsa, stt Sverge, di och för förvaltningskostnader, endast bar behof af en summa af I millioner Rdr Bkop, och att hvarje individ af landets 3,150,000 invåhare, således icke betalar fulla 3 Rur Bko istats1tskylder., Officiella bladet har alltså åter regalerat Svenska alftbänh tenismed tvenne mycket dråpiga parsdoxer lön öna, att det stora tullbeoppet Riks lds-körtorets förbättrade ställ. pra SÅ ål Än gås nt. ?