Götha KanalBoiagsstämmun d. 42 Okt. 1839. Bolagsstämman öppnades med en framställning af Direktionen, införd i Aftonbladet för d. 44 dennes, hvilken åtföljdes af ett förslag, utgående derifrån, att Motala Verkstad fortfarande hålles till salu till 200.000 Rdr Bko, och att lån under tider upptages till pressantare skulders liqviderande. BankoOmbudet Hr B. Rosenblad uppläste sitt enskilda låneprojekt. Aktieägande Direktören, Hr Wohlfahrt, anmälde sin skriftliga reservation mot hvarje Direktionens framställning och förslag till Bolaget i och för reglerandet af dess financiella angelägenheter, innan Bolaget förut öfverenskommit om de åtgärder, som måste vidtagas till betryggande af Bolagets rätt och säkerhet !). Den sist valde aktieägande Direktörens, Hr Major Silfverstolpes, skriftliga afsägelse upplästes, och kommer nytt val att under denna Bolagss:ämma anställas. Boktryckaren Bredberg anmälde, att åtskillige aktieägare i landsorten tillsändt honom depositionsbevis från Götheborgs Låne-konter, af den lydelse, att pollett vid Bolagsstämman ej för dem kunnat erhållas, hvadan han bad få aflemna dem till Protokollet, jemte Pretekolls-utdrag från Låne-kontorets Direktion. Ett dylikt bevis hade han för egen del erhållit från Banko-diskonten i Stockholm, och utgjorde totalbeloppet 2690 2ktier. (Hr Wohlfahrt hade redan den 4 dennes för sig och många andra aktieägare inlemnat dylika bevis för 2160 aktier. KammarrättsRådet Billberg anmälde sitt missnöje öfver vägradt nöjattigt bevis från Banko-diskenten, och tillkännagaf, efter någen ordvexling med BankoOmbudet, att han ämnar fullfölja sin klagan hos Kongl. Maj:t, öfver kränkta rättigheter och öfver fullmäktiges underlåtenhet, att pligtskyldigt ställa sig det Kongl. Reglementet till efierrättelse. Till granskning af Direktionens förslag och de financiella frågornas närmare utredning valdes en Kommitte af fem personer, nemligen: Presidenten Frih. Cederström, Grosshandlaren Kahl, Major Nordenankar, Major Odenerantz och Grossbandlaren Smerling. Till Suppleanter: Professor Sefström, Major Silfverstolpe och Bergmästaren Bredberg. Härefter anmälde Hr Bredberg, att ägarne af de belånta aktier, för hvilka ham aflemnat bevis, för-. enat sig i en skriftlig protest emot åtskilliga beslut och tilldragelser vid sista ordinarie Belagsstämman, och uppläste densamma. (Den var nu undertecknad af ägarne ti!l 4850 aktier eller 485,000 Rår inbetaldt kapital). Herrar Meurk och Billberg förenade sig med reservanterne i protesten mot representations-frågans behandling. Då äfven KommersRådet Santesson undertecknat denna protest, fann sig Kammarherren Rosenblad föranlåten att yttra sin förvåning öfver reservanternes djerfva språk, hvilket ban, efter de kända tilldragelserna, fann å KommersRådets sida högst oväntadt, m. m. ?). Hr Bredberg reserverade KommersRådets rätt, att sjelf, om han så för godt funne, vidare besvara Kammarherrens utgjutelser, men trodde sig imedlertid, såsom bästa svar för närvarande, kunna möta Hr Kammarherren med KommersRådets enskilda reservation ?), som nu upplästes. Härefter åtskildes aktieägarne. Förenämnde protest, af ägare till 48350 belänta aktier, var uppfattad i 6 hufvudpunkter. De vigtigaste rörde 41) beslutet att förhindra ägare af belånta aktier att deltaya i Bolagets öfverläjgningar och beslut, och gällde protesten ej blott beslutet, utan deana frågas hela behandling; neml. a) Direktionens underlåtenhet, att enligt BolagsreglorDe, intaga detta ärende i kungörelsen; b) underlåtenheten att någon föregående dag annoncera sammanträdet; c Ordförandens underlåtenhet att hålla diskussionen inom rätta gränser; hvaremot Kammarherren Rosenblad inledde och andra fortsatte diskussionen om ett helt annat ämne än den från förra ordinarie Bolagsstämman tiil! afgörande hvilande frågan, som endast var godkännande af förändradt formulär till bevis från låneverken, hvilken fråga af Hr Rosenblad bortblandades med den för tillfället alldeles främmande och obehöriga: buruvida ägare af belånta aktier böra få begagna den af Konungen dem i Bolagsregl!orna tillförvissade rättighet, att föra talan för denna deres egendom — Reservanterne förbehöl!o sig öppen talan å ort och stälie, som vederbör, så till den förlorade rättighetens återvinnande, som till skadeersättnings erhållande af vederbörande; och anmärktes härvid, såsom bögst påfallande, att till resultatet hufvudsakligen bidragit Bankens ombud. samt att verkets egna ordinarie tjenstemän, Ö!fvermekanikus, Kamereraren och tjenstförrättande Sekreteraren — ingendera känd för att ega de aktier, för hvilka de röstade — funnit sig tillständigt, att vid ett sådant snart sagdt i smyg anlagdt tillfälle afbända ?A,-delar af deras principaler al! talan för deras egendom, all rätt att bedöma den förvaltning, som till så stor del ligger i Öfvermechanici och Kamererarens händer. 2) Dei fo:errade beslutet, att försälja verkstaden, och vilkoren derför, utan fö-1 regången granskning af till Bal-get aflemaade uppgifter och kalkuler — jemie flera omständighe:er dervid, hvilka hos reservanterae befastat den öfvertygelsen, att beslutet om verkstadens värde och prisbestämmelsen för densamma är bygdt på oriktiga, med verkliga förhållandet icke öfverensstämmande grunder. Mot den nuvarande Direktioners förvaltning anmärktes: a) att de uppdsagit verkstidens styreise åt tjenstförrättande Kame-eraren och Kassören för verkstaden — d. v. s. upadrsgit anordnandet af alla uibetalningar och heta disposiionen åt de tjenstemän, som hafva kassan om händer och räkenskapsföringen — e!t groft åsidosättande af all