Aftonbladet – 17 oktober 1839, sida 2

allmänbet bygger han lättare Staten än plogen. Ingen farsot är så smittsam som den demokratiska, och hans hemmavarande bröder ilyssna med välbehag till den högt upplystes frisinnade deklamationer. Så demoraliseras efter hand det stånd, som borde utgöra landets kärna. Ålt nu genom en ny och utvidgad folkskola uppfostra och bilda hela den arbetande klassen lill sådane konstitutionelle Riksdagsmanna ämnen, tyckes vara meningen med de besynnerliga anspråk på folkskolor, som skaparne af det nya Sverige öfver allt göra. Konsistorium beklagar det samhälle, hvars ledamöter från ungdomen uppfostras till en sådan 2nda och bibringas medlen att göra den gällande. Den påminner om den på sin tid så prisade Hillska undervisnings-methoden, hvars afsigt var att lära barnen processa med sina lärare och blifva angifvare för sina kamrater — det var en uppfostran i rent republikansk anda: skada att denna method så snart ramlade på sin egen orimlighet. Vi hade annars haft grundadt hopp att i det nya Sverige se något Riksdagsbeslut från Barnängen, dit äfven Riksens Ständers sammanträden kunnat förläggas — lyckligtvis är det nu endast i grannskapet deraf.n Det är efter läsningen häraf omöjligt att misstaga sig om Konsistorii mening. Detta bar åtminstone en fördel med sig Om det bedröfvar oss, att se en i annat afseende så utmärkt man, som Biskop Tegnöår, Sverges förste skald, biten af en sådan skräck för tidsandans mäktigaste vehbikel till menniskoslägtets förädling: kunskaper och upplysning, så är det deremot för den goda sakens skull ganska nyttigt, att några af ljusets fiender hafva mod att uppriktigt och offentligen sjunga ut, hvad många andra tissla i smyg, fastän de blygas att bekänna det offentligen. Ty det har alltid hört till striderna på det andligas område, att i samma mån friheten och Jjuset vunnit i styrka och börjat utbreda sig, i samma rnån hafva ock de ultramontanska lärorna och det papistiska mörkrets anhängare rotat sig tillsammans till ett bittrare motstånd, just derföre att de börjat frukta för sitl välde, och instinktmässigt känna med sig sjelfva, att det är på uppbällningen. De likna då besättningen på en fästning, som är på vägen att gifva sig, och derföre strider med så mycket mera förtviflan; och för någonting annat, än ett utbrott af dessa vanmaktens sista krystningar, lärer väl ingen förnuftig menniska anse de ömkliga klagolåten från Wexjö. Att inlåta sig i en allvarsam disskussion med personer, som i sitt blinda raseri gå ända der hän, att de, likt Spaniens och Portugsls munkar, utfara emot det samhällsskick, som de sjelfve, tillika med grundlagarne, besvurit, och häna en af de vackraste och på köpet mest poetiska af våra offentliga inrättningar: den Svenska allmogens deltagande 1 lagstiftningen: — personer, som för öfrigt äro nog cyniska, att offentligen frambära sitt hat emot Aftonbladet såsom argument emot folkundervisningen, meden de säga hela det folk de sjelfve tillhöra, och som nyligen mot dem och den stad de bebo utöfvat, visat en ädel och sällsynt välgörenhet, midt i synen, att dei är endast en usel Pajazzo; desse personer, som högt proklamera drönaren vara en bättre samhöllemedlem, än den som köänrner värma och sympati för sina medmenniskors intressen, alt inlåta sig i någon allvarlig diskussiop med sådans, kan visserligen icke komma i fråga. Det har genom erfarenheten och genom jemiörande undersökningar blifvit så mångfaldigt besannadi, att sedlighet och laglyduad bos massorna gå framåt precist i bredd med den intellektuella odlingen, förutsatt att den religiösa icke försummas af prester och konsistorier och att lagarna få följa med upplysvingen, att någon strid derom ieke mera kan uppstå, om man vill antaga bevis och facta. Endast i en punkt miste vi på visst sätt hålla med konsistorium, och denna är, att en upplyst nation verkligen är svårare att behandla med god ycke och förtryck, än den fullkomligt råa, emedan den icke gerna mera låter handtera sig likt fänaden, af dem sora vilja göra fördelarna och rättigheterna fill sin uteslu.ande arfvedel. MHäruti har i alla tider den egentliga orsaken legat, hvarföre upplysningen baft så ifriga motståndare, och detta skäl framskymtar äfven ganska fornimmeligt genom de himmelshöga jemmerropen från Tegner och hans commensaler. —— — Statstidningen berättar, att IT. M. Konungen af egna medel anslagit en persion åt den ww 1 a a I I me a -