Aftonbladet – 11 oktober 1839, sida 3

sekter. Till domarevärf och andra embeten kunde de välja, men valrätt till parlamentsledamöter kunde man icke medge dem. Judarne svarade med ett högt skratt. Mot flere andra Judar gjordes af ordföranden den samma anmärkning, att de voro främlingar; men endast i sex fall, der de ifrågasatta sjelfve uppgålvo sig för utlänningar, ansågs invändningen giltig. Man anförde, att Tories skickat ur bus i bus, för att efterfråga, om dess invånare voro engelska Judar eller utländska. En fredsdomare, som vakade öfver det liberala intresset, förklarade, att ett sådant förhör vore högst otillbörligt, och en af de röstberättigade Judarna anmärkte, att bland Israeliterna funnes fyra sekter, nederländska, tyska, polska och portugisiska Judar, och om man i detta afseende skulle ställa en fråga tll någon af dem, skulle han svara 1 enlighet med de trossatser, han bekände, utan afseende på, om han vore född i Jerusalem, Portugal, England eller annorstädes, och svaret skulle i intet fall rätta sig efter hans hemort. Registreringsautorite:en fann denna förklaring tillfredsställande, och, missnöjde öfver det onödigtvis dem förorsakade besväret, återvände Judarne bem. Man förmodar, att af sina 600 anmärkningar skola Tories iche kunna genomdrifva öfver 30.