Aftonbladet – 11 oktober 1839, sida 3

VV VM VAR MM VAR VN Judarne hem. Man förmodar, att af sina 600 anmärkningar skola Tories iche kunna genomdrifva öfver 30. — Ny koloni på Ny-Seland. Icke mindre län fem stora fartyg afgingo vid medlet af sistlidne Sept. månad från England med kolovister tiil Nyi Seland. Det kompani, som företagit sig denna koeltonisation, och för hvilket Lord Durham står i spetsen, hade icke förmått utverka sig minsta delItsgande af Engelska kolonial-styrelsen för den unIga kolonien, hvilken alltså var lemnad helt och I hället å egen hand och icke bunden till någon annan lag än den sjelf fann för go:it att gifva sig. (i Den 44 Sept. lågo tre af de för expeditionen be-Istämda fartyg vid Gravesend fardiga att när som T helst lyfta ankar. Dessa tre fartyg voro Adelaide Aurora och Oriental; af de andra skulle the Duke of Rexburg taga in siva passagerare i Plymouth och the Bengal Merchant afsegla direkte från GlasIgow. Nysskämnde dag gick airektionen för komIpaniet om bord på ångfartyget the Mercury, jemte ett stort antal inbjudna gäster för att besigtliga ilde tre vid Gravesend liggande fartyg och deras utJrustning, samt föreslå en sådan författning för den nya, på visst sätt utom lagen ställda kolonien, att den, fli saknad af moderlandets vård, måtte kunna styra sig själf. The Mercury, festligt prydd med alla Inationers flaggor och den Engelska på toppen, lade under full musik till vid det förstnämnda fartyget Adelaide, hvarest direktörerne mottogos med Jet lifligt burra. Så väl sjelfva fartyget, som allt Ihvad till dess utrustning börde, befanns i det för-Iträffligaste skick; allt hvad dertill blifvit begagnadt Ivar af utsökt beskaffenbet, och man hade lika om-Isorgsfullt föresett de lägre som de högre klassernas I behof. Sedan direktionen och de inbjudna gästerna uppkommit på akterdäcket, samlades den arbevande klassen af passagerarne på mellandäcket och tilltalades af Hr Young, den förnämste af de närTI varande direktörerne på följande sätt: cMina vänner! Såsom en af direktörerne i Ny-Selands landkompani, önskar jag fästa er uppmärksamhet på ett föremål af största vigt; J skolen säkert lyssna dertill, då ni redan bunvit öfvertyga er af de för er resa vidtagna arrangementer, att direktionen icke försummat något af hvad pligten ålägger dem och de med glädje fullgöra för er välgång och beqvämlighet. Men deras omsorg för ert bästa är icke inskränkt till blott er lyckliga öfverresa; de sträcka den äfven till tankan på det öde, som väntar er i det sflägsna land, der inga sådana försigtighetsmått, som äro oumgängligen nödvändiga till skydd för oråning och välstånd anuu biifvit vidtagna. Detta kommer väl otvifvelaktigt att inpan kort ske, så vida regeringen vill göra hvad den är pligtig att föra; men för tiden derbän, är nödvändigt att något tillgöres för awt skydda er mot sådana angrepp mot sarahällsordningen, som äro att befara, då J ären satta utom lagen och saknen alla medel att erhålla rättvisa. Jag föreslår er derföre avi ingå en frivillig förening, och i denna afsigt underteckna det dokument, jag förelägger er, och hvilket jag anser umgängligt nödigt för er säkerhet och lycka under närvarande omständigheter. Detta dokument upplästes derpå och innehöll följande hufvudstadgar: att alla skulle ställa sig till efterrättelse hvad som ansägs nödigt för allmän ordning; att om någon begick ett brott mot Engelska lagarne, han underkastade sig samma straff, som om brottet blifvit begånget i England; att en kommitte skulle tillsättas, för att föra styrelsen öfver kolonien, med makt att utfärda stadgar och tillsätta embetsmän; att en domare utvaldes för alla kriminal-mål, assistorad af sju personer, som afgjorde den anklagades brottslighet eller oskuid, samt att då dessa bisittare, svarande mot Englands jury, dömde en person skyldig, domaren hade att bestämma straffet, men att han i alla civila mål! handlades på egen hand; att generalkommittcen ägde utse sju af sina ledamöter at bilda en högsta domstol, som definitift afejorde alla under den dragna mål; att kemmitteen ägde kalla invånarne under vaper och uppbära sädara afgifter och skatter, som ansågos rödiga för koloniens bästa ). aDessa stadgar. tillade sluiligen talaren, askola dock ej gälla längre än till den tid, Engelska lagarne, under Engelska regeringens skydd, införas i den blomstrande koloni, till byais första grundläggare J ären kallade., Detta tal upptogs med allmänt bifall, och alla trängdes em nöjet att få underteckna det förelagda dokumentet. — På skeppet Oriental mötte direkfören samma beredvillighet. Utvandrarne på detta fartyg voro af en synbart mera bildad klass; de voro Skottar från hertigens af Sutherland gods, och sköna män och qvinnor, fån 20 till 30 års ålder, och utmärkta af den slughet och beslutsamhet, som tillhör Högländaren; alla voro lika klädda, och allt på fartyget syntes nytt, fint och beqvämt. Talaren rönte mycket bifall, då han erinrade dem om deres förfäders tillgifvenhet för de lagar (league and covenant), de sjelfva antagit, och underskrifterna skedde mangrannt, och likaså på det tredje fartyget, Aurora. . Sedan visitationen var förbi, återvände Mercury, på hvilken en präktig middag war föranstaltad. Efter denna följde toaster för Drottningen, för Engelska flottan och för utvandrarne till Ny-Seland. Vid den sistnämnda utvecklade proponenten de mått och steg, som blifvit tagna, för att trygga infödin) Det tyckes likväl ej ligga mycken liberalitet uti att ställa en koloni under Englands lagar och under en af kompaniet utsedd dömande och förvaltande myndighet, sedan regeringen, genom in vägran af allt skydd, lemnat utvandrarne frier att sjelfva stifta den lag, som för deras belägenhet, oberoende af moderlandet, funnits bäst passande; men man måste erinra, att kompaniet ansåg regeringens medverkan för den nya koloniens säkerhet både nödig och möjlig att erhål