Under samma kapitalräknings kredit godtgöra: TRiksgäldskontoret under rubrik: cÖfverskott och I besparingar 1statsverkets inkomster och utgifter, 119,825 Rdr 45 sk. 9 r:st, utan att deraf kan inhemtas, för hvilket år desse öfverskott och beIsparingar egentligen uppkummit. Af uppgiften öfver Riksgäldskontorets inkomster uch utgifter för år 48357 upplyses deremot, att slika öfverskott och besparingar först berörde år ingitt för år 1834 med ... 402,849: 6. 40. och för ar 4835 med ... 345,749: 52. 2. Summa 748,568: 39. — som likväl icke finnes uti kapitalräkningen kreditlerade. Då, enligt 135 af det för Riksgäldskontoret nu gällande reglemente hvarje år i April månad ordentlig liqvid skall emellan Statsverken och Riksgäldskontoret upprättas för det nästföregående året, synes det oförklarligt, hvarföre icke berörda ansenliga öfverskotter redan, det förra är 4835 och det sednare år 1836, kommit Riksgäldskontoret tillgodo. Att de likväl Idå varit till beloppet kända, bevisas af 4337 lårs statsrevisionsberättelse, pag. 43 och 414. Huru rundt Konbgl. Statskontoret vet att kalkulera Statsverkets behof, står för öfrigt att inhemta deraf, att sedan sista riksdags statsutskott i förslag till reglemente för Riksgäldskontoret upptagit den såkallade statsfyllnadssumman eller den differens emellan statsverkets inkomster och utgifter, som genom allmän hbevillning fyllas bör från och med år 48533 till 1,143,190 Rdr årligen, hvilket beslut meddelades Statskontoret genom den af dess ledamöter, som tillbandagick statsutskottet med upplysningar, så fann Statskontoret, samma dag detta skedde, sig föranlåtet till Kongl. Maj:t i underdånighet inberätta förloppet och ådagalägga att, om icke detta beslut för år 4838 i så måtto rättades, att 720,000 Rär ytterligare af Riksgäldskontoret tillhandahölls Statsverket under loppet af sisträmnda år, vore att befara det Kongl. Maj:t kunde sättas 1 nödvändighet att endast i och derföre sammankalla en Urtima Riksdag. Fruktan härför fortplantades i så måtto, att redan på fjeräe dagen efter det Statskontoret väckt frågan derom, anmäldes den i StatsRådet och en nådig skrifvelse afgick genest till StatsUtskottet. Detta Utskott afprutade summan från 720,000 Rdr till 570,000 Rdr, som också a! Riksgäldskontoret i början af 48536 presterades, oaktadt det invan kort visade sig, att bristen för år 4833 icke blef större, än 254,280 Rdr 45 sk. 40 rst, så att den både kunde fyllas af öfverskotten för år 4834, och att dessa, utgörande 402,849 Rdr 6 sk. 40 rst, således öfverstez sagde brist med 4532,568 Rdr 39 sk. så att Statsverket för åren 4834 och 1835 måste på det hela återbära till Riksgäldskontoret förut upptagna summan 718 5368 Rdr 39 sk. Vid utdragen af hufvudboken för år 4838 irexommer enimärkningsvärdt, att uti dessa helt och hållet saknas all upplysning, om öfverskolt eller brist uti anslagen uppkommit, ehuru ovedersägligen ettdera måst inträffe; och likaledes äro för detta år i kapitalräkningens debat bland utgifterna upptagne infiuine kapitalafbetslmogarne och räntan a Malmö elier Ystads lån till kasernoch stailbyggnader. Härull kommer det serskildt roärkvärdiga, att i verkligheten sik afboetslning och ränteliqvid för! hegge ifrågavarande år endast skeit från staden Malmö, fastän rubriken för denna debetspost fö lede, att antingen betaln städerne äst rum eller att linen varit gemensam upptagne, ehuru på andra ställen ef räkninger: solsatsen utredes. Också förekommer så in märkningsvärdt, att ehuru staden Ystad en-l ikt Riksens Ständers underdåniga skrifvelse d. 5 Februari 4830, JK 342, endast erhållit be-l rielse att från och med 4830 års början ochl iils vidare erlägga kapitalafbetalning och räntal: ör 46,000 Råar af det lån å 25,000 Rår, som : vid 48435 års Riksdag staden beviljades, barll tlisedan är 4836 alldeles ingen ränta eller ka-l: vitalafbetalning å detta lin influtit utan det)! amma tll oförändradt kapitalbelopp 47,950s ir ännu i 4838 års bufvudbok hlaneeras med tllägg af 2428 Rar 536 sk. 40 rst. beräknad nea obetait ränta. Vidare inhemtas af hufvudböckerne för åren 357 och 48538, att under loppet af det förr: ippå spannmålskreditivet blifvit lyftade 430,000 kdr och inom det sednare året återstoden zafl! amma kreditiv med 300,000 Rdr, oaktaat 241 ; i Reglementet för Riksgäldskontoret endast! mtalar ett nytt spannmålskreditiv af 400,000 I dr. Är nu meningen, att de öfverskjutandelh 0,000 Rdr blifvit tagna af hvad som influ-d t af det åren 4830 och 1831 lyftade storan bannmåls kreditiv, en million Rdr, hade dett äl bordt uttryckas, för att undvika missför2nd Aavkn 2: 04 fall herörde 50 ONA Par nå 12 ml: r S I I l