Aftonbladet – 3 oktober 1839, sida 2

by, att subskribera till en årlig pristäfling med förevisande af ladugårdsafvel. Den årliga subskriptionen skulle blifva 2 Rdr bko, och den subskriberade summan delas i 2 lika delar, övaraf hvardera komme att utgöra en priskelöning för den vackraste tjurkall emelian ett och två års ålder och den andra för den vackraste qvigkalf. Inga andra än subskribenter skull? få deltaga i täflingen. Den första expositienen skulle blifva våren 41844 och utslaget afkunnas af ett antal i den föregående Hindersmessan valda prisdomare, Då man vet hvilken oberäkneligt fördelaktig verkan dylika pristäfliogar i England haft på boskapsracernas förädlande, kan man icke annat än önska, att denna inbjudning, för hvilken allmänheten står i verklig förbindelse hos de båda ofvanbemälde Herrarna, må talrikt understödjas och vinna efterföljd äfven inom andra provinser. För sistnämnde ändamål anse vi oss äfven här böra meddela en del af sjelfva prospekten eller inbjudningens innehåll. cEburu Boskapsskötseln de sednere åren äfven i denna landsort börjat tillvinna sig större uppmärksamhet ech bedrifvas med mera ifver och omtanke, torde likväl hvarker denna uppmärksamhet vara nog allmän, eller denna nyväckta ifver alltid ledd af kända insigter, bekräftsde af tillräcklig erfarenhet. Ännu äro åtminstone de till detia ämne hörande vigtigaste frågor omtvistade och oafg;jorda, såsom t. ex. frågan om valet af den tjenligaste race, om, rätta grunden för val af påläggsdjur, samt om rälta och fördelaktigaste sätter för deras uppfödande. Då den ena höres ifra för införande af de fullkomligaste utländska racer, anser en annen det vara vida rigtigare att begagna landets infödda kreatursslag; och då en anser det vara gagneligt, ja aldeles oundgängligen nödigt, att uppföda sina kreatur vid riklig föda, tror en annan det vara fördelaktigare, att redan ifrån början vänja dem vid en rätt tarflig kost, för att såmedelst tidigt härda dem till den förestående svältdieten, hvilken de äro ämnade att slutligen underkasta sig. En någorlunda vidsträckt jemförelse mellan olika kreatursslag och afvelns olika uppfödande i en ort, der lokala förhållanden i allmänhet äro sig temligen lika, skulle otvifvelaktigt mycket medverka till dessa frågors närmare utredande, i synnerhet om man på ett ställe till öfversigt funne församlade afvelsdjur från de bästa ladugårdar och efter olika methoder uppfödda. Om ej alla tvifvel och alla svårigheter derigenem kunde på en gång fullkomligen häfvas, så vore i alla fall det bästa tillfälle till jemförelse och till upplysningars inhämtande, tillräcklige att leda en tänkande Landtbrukare på rätta vägen. Detta skulle lättast kunna åstadkommas genom en täflan mellan Länets Landtmän i uppvisande af de fullkomligaste och bäst uppfödda Boskapskreatiur, på utsatt gemensamt ställe och tid. Ett förslag af detta syfte har af undertecknade blifvit väckt och redan i: sin början nött af flera aktningsvärda mäns bifall: Men på det att täflingen må blifva utsträckt till hela vår landsort, och intresset för saken väckas hos så många som möjligt, få vi härmedelst vördsamt och vänligen inbjuda Länets Landtmän af alla stånd, att i denna täfling deltaga. ——— a5edan prisdomarne afkunnat sitt utslag, saret tillika bestämt, hvilka af de uppvisade ungkreaturen närmast de belönade anses fullkomligast, bör tillfälle öppnas för allmänheten, att i en eller annan timme få se dessä djur, som vid tillfället varit uppvista såsom täflande. Ingen Subskribent bör i förhand afskräckas ifrån att låta någotsig tillbörigt ungkreatur såsom tällande framvisas af det skäl, som hos många torde göra sig gällande, att priset endast kan vinnas af någon större egendomsegare, som har tillräckligare påläggsdjur af fullkomligare och större racer att uppföda, och ej behöfver se på kostnaderna dervid. Det vore origtigt, ja orättvist, att förmoda, det prisdomarne endast skulle göra afseende på djurens storlek, utan att tillika fästa uppmärksamhet på andra ännu vigtigare vilkor för djurets fullkomlighet, en välbygd kropp, en vacker skapnad, liflighet, styrka, och öfriga tecken, som anses utmärka ett för något visst ändamål serdeles tjenligt djur. Detta bör så mycket vissare kunna påräknpas, som frågan om de större exarnes öfvervägande användbarhet för vårt land, och möjligheten att bibehålla deras utmärkande egenskaper, rena och oförändrade, ännu icke på långt när kan anses afgjord. Subskriptionssumman är i alla fall så ringa tilltagen, att, äfven för de icke prisvinnande, vinsten awt bafva uppfödt ett serdeles förträfligt och utmärkt kreatur för sin ladugård, mångfaldigt måste uppväga denna lilla uppoffring, äfven om nöjet; och nyttan af en sådan tillställning icke skulle synnerligen högt uppskattas. — — — oms — RA LITTEBRÄRA SILBOUETTER FRÅN PARIS. (Korrespondensartikel.)