Aftonbladet – 10 september 1839, sida 2

ad -i rr —— EN UTLÄNDSK SKRIFISTALLARES OMDOMEN OM SVERGE. Mr Laings resa. Fjerde Artikeln. Sedan vi förra gången sysselsatte oss me detta arbete, uti sista Fredagsbladet, har Au gustihäftet af Professor Geijers Litteraturbla utkommit, och Hr G. har der, utiett postskrip tum på de båda sista sidorna något utförligar framställt och meddelat bevis för samma an märkning, som vi giort, att nämligen det lig. ger någon öfverdrift uti den kalkyl, som H Laing grundat på jemförelsen mellan de seven ska och engelska brottmålstabellerna, och hvar ifrån han ledt sig till den slutsatsen, att de moraliska tillståndet, öfverhufvud taget, skull vara lägre för svenska nationen, än för någoi annan nation i Europa. Hr Geijer har gjor några grundade anmärkningar vid L:s uppfatt ning af brottens klassifikation uti båda de nyss nämnda länderna och erinrar, att antalet a dem, som år 4832 i London uppgilvits fö iylleri, stiger till 32,557 mål, hvilken bord öka numerären af Englands brottmålsstatistik enligt Hr L:s åsigt, enär han för Sverge upp tagit både dryckenskap, slagsmål och otukt af hvilka icke eller de sistnämnda finnas i de engelska och skottska brottmålsstatistiken. alla fall anser äfven Hr Geijer, hvad sedlighe ten mellan könen beträffar, stt den är bättr i England, der endast hvart 49:e barn är oäkta än hos oss, der det gäller om hvart 43:e elle; 16:e. Slutligen är ock Hr G. af den tankan att man, efter alla nödiga: afdrag å Hr L:s kal kyler, ändock med smärta måste erkänna, uat ade gröfre brottens antal bos oss, i förhållande atill folkmängden, är och blifvit ovanligt stort, och att detta förhållande, jemte åtskilliga all männa orsaker, som angifves i Hr G:s afhandling om fattigvårdsfrågan, dessutom icke minst härleder sig från avår ännu på en gång allt fö: ehärda och allt för obestämda lagstiftning, ancgående laga försvar och uti sammanförandet coch beröringen af alla slags mer och mindre förderfvade försvarslöse, i våra så kallade korarektionsinrättningar., Till dessa erinringar kunde man ännu tillägga, att Hr L. beräknat antalet al de svenska brottmålen i och för dem sjelfva för högt, då de, efter Justitiestatsministerns embetsberättelse är 1837, uppgingo till ett antal på landet af 14,738 och i städerna af 7,033 eller tillsamman 24,771, af hvilka omkring 2000 utgjert itererade brott, emedan de dömda personernes intal tillsammans utgjort 49,637 (häruti icke polismål inberäknade). Detta understiger be;ydligt den af Hr L. uppgifna siffra och utgör cke mer än omkring en af hundrade af det vuxna folket. Men i alla fall undanröjer denna olikhet, ty värr, icke den af erfarenheten besräftade sanningen, att brottens antal på den ista mansåldern i en förfärande mängd tilltagit ch att fängelserna hafva en flerdubbel befolkvirg emot fordom; och den undersökning, Hr u. företagit sig öfver orsakerna till ett sådant örhållande, är derföre icke mindre vigtig och naktpåliggande, antingen sjelfva slutsiffran är ågot större eller mindre. Det torde derföre ntressera läsaren, att följa Författaren något idare i hans betraktelser öfver detta ämne. Hr L. gjorde under sin vistelse i Sverge äfren en utfart till Gottland, och vidrör, jemte