Aftonbladet – 31 augusti 1839, sida 4

TECHNOLOGISKT. — Chrysorin. Så kallas i Tyskland en metallblaedniog, hvilken i Eegland har namn af Mosaikguld, och fulikomligt liknar guld; den består af 51 delar zink och 400 delar koppar; men blandningens värde beror till den grad på noggrannhet i proportionerna, alt om man genom en alltför stark eliter alltför länge fortsatt heita låter en liten del zink förflyga, erbålles endast vanlig messing, derföre måste den största varsamhet iakttegas vid blandningen. Methoden uppgifves olika. I England skall man bruka att först smälta kopparen och efter hand tillsätta små stycken zink, under det man jemt rör i metaliblandningen. När denra blandning fått ett utseende af guld, gjutes den i sina formar eller man gör plantsar deraf. I Mönchen, der en fabrik för denna metall är inrät:ad, smälter man först en tredjedel af zinken, lägger sedan all kopparn i degeln och betäcker den med glasfluss. Då allt är väl smält, hvilket röjer sig af kopparns glans under flussen, tillsättes den öfriga 2inken i små portioner. — Nytt sätt alt använda halm till stoppning. En He Lehman i Paris har uppfunnit ett sått att bereda balm, så att den kan nyttjas till stoppning i stället för tage!. Halmen hålles under tvenne dygn i en lut af ecs-kalk elter aska, hvilken lut pågjutes kokande och sedermera får af.inna, hvarefier halmen nedtryckes och kokas en eller två timmar. Sedan kastas den i stora korazar, och behandlas likasom då man tvättar ull. Vattoet kramas slutligen ur den tvättade halmea och man upphäånger den på streck, för att torka, likasom man gör med tvättkläder. Medan den ännu år fuktig, gruggas den med hänierna, för att få större mjukhet. — Allt slags halm kan härtil! användas, mea rågoch hafrehelm skall vara tjeuligast. Efter sin beredning kan den brukas i stället för tagel och ul, och skall vara lika så elastisk som det förra. Om man efter nåsgra års förlopp vill vöra dan ren, behöfrer man ice mer än tvätta den i friskt vat en, då dea återfår sin försa spänstighet. — Ena sådan stoppaiag kostar obetrdligt, och har dea fördelen att icke anzripas af mal. — -Torrpressad, obränd mursten. Dei är bekant, att i de södra provinsaraa, och i synnerbet Skåne, flara byggnader till ea del etier hel och hållet upsföras ä4f obränd mursten. Då erfirenheten såled:s synes uafva afajort, att användaader af et: sådant byggnadsmaterial är fördelaxtigt, torde en allmänt berömd förbättring vid tess till verkning förtjena att bekantgöras. Den är uppfunnen af ea Fransmaan, Hr Issnard, i Odessa, och uppgifves af honom såsom en konst, att förfärdiga rå mursten, nästan lika varaktig som bränd och af hvad jordart som helst, med uadantag af ren sand. Hvarje jordar!, som förmår bära hvete, säger Förf. är till denna stea tienlig, hvaraf man kan sluta, att e2 siörre eiler mindre lerbalt ändock är ett nödigt vilkor. Det utmärkande i till verkningssätet bostår de:uti, att leran ellsr jorden före formningen icie blöte;, utan tve:tom torkas, simt att formoinzenr yverkställes genom en stark och häftig sammanpressning; och således erfordrar mekaniska hjelpmedel. På godset Mögelin, vid Beoriin, har man dertitl användt en mindre pålkran. Foten till denna kran är beklädd med ea stark ekikifva, och på denna ställes, midt uader dockan eller klotsen, en låda, uthuggen af ett enda stycke segt trä, samt inuti denna låda en tackjernsform af blott !V, tums tjockt gods, som passar mycket tätt uti lådan, och inui är fullkomligt renslipad, emedan eljest teglet fastnar deruti.) Den uti Olessa begagnade form hade 12 tums längd, 8 tums: bredd och 6 tums höjd, men y Sannolikt gör en tillräckligt tjock tackjernsform, utan låda, samma tjenst. nn ner