Aftonbladet – 31 augusti 1839, sida 4

växlade i början förtrytsamma blickar, närmade sit sedan swåningom, intetdera partiet var obevekligt och försoringen blef sålunda snart gjord, Man pratade, drack lemonad och pussch, dansade och svärmade bort mer än haifva natten. Balen slöts och ou först fann man tiden inne alt gå hem. Sådant vär likväl lättare sagdt än gjordt. Det var sent, och flickorna kände med fulikomlig säkerhet, att den garule portvakten, en ve klig Cerberus, icke skulle släppa in dem vid den timman, då han ofta ägrat gera det långt tidigare. Hart skulle de nu t:ga vågen? Ynglingarne kunde väl hafva velat tillbjuda dem sitt :um, och flickornas blygsamhet skulie väl också möjligtvis unvat tillåta dem emottsga ett sådast anbud; men olyckan var att ce just i dag gjort upp sina räksingar, hvilka deras faders kommissionär, en rik bagare, knotamde betalt, beställt plats åt dem på diligensen, som skulle afgå bittida följande morgon och, för att vara säker, det de verkligen kommo sig på väg, inlogerat dem öf per natten i sitt bus i en liten vipdskammare. Håmnden är imedlertid lika fintlig som kär!eken, och ynglingarne föreslogo följande utväg. De skulle gå in genom porten, smyga sig upp på vinden, derifrån nedsläppa den stora korgen, hvari mjölsäckar uppoch nedblissades, deri skulle flickorna placera sig och man skulle vinda upp den till första våningen der ett fönster kunde öppnas till deras emottagande. De skulle hos studentersa bli qvar öfver natten, hvilken man ville tillbringa i all ärbarbet med pratande, rökande och punschdrickande och sedan kunde de frampå förmiddagen gå sin väg genom porten, utan att man faste uppmärksamhet på dem. Neturligivis förtego ycglinga:ne försigtigt sin tillämnade afresa. Efter nägon betänklighet gingo fickorna in på förslaget, hvilket äfven verkställdes med den skilnad, att i stä!let att stanna vid första såningen, steg deras luftiga farkost upp ända till väggen mellan den tredje och fjerde, der den ändtligen hejdades. Här hörde de ett halfqväfdt skratt från vindsgluggen, en sa:irisk önskan om en rolig natt och tåget fastgjordes. Man kan lätt föreställa siz hvilket lugn och trefnad de båra flickorna skulle finna i sin högt uppsatta sängkammare, äfvensom man torde kuuvna fåreställa sig begarens förvåning, när ban em morg:nen såg de nya gäster, som inqvarterat sig, icke i, utan utapför hans hus. De begge ypglingarne vero redan med ditigensen på vägen till hemorten och hade ingenting nämnt om den s:llsamrma fogelfångsten. Inram den mediidsamma bagaren hann befria fångarne ur deras bur, hade en mängd åskådare samlat sig, för hvilka skådespelet var like nytt sem roende. Afven en poliskommissarie hade skyndeat till stället och uppmanade de förorättsde alt namnge deras fiender, för att af dem vinna upprättelse, men, vare sig af ädelmod eller politik, de sköna ville ej på dem utkräfva något straff.