Aftonbladet – 21 augusti 1839, sida 4

unnor salt, 79,000 bushels hvetle, 8730 centner vetemjöl och 830 centner hafremjöl, alltsammans varor, som vi sjelfva kunna i öfverflöd producera, om vi icke ansågo det fördelaktigare att producera ull. Afvenså ha vi större gagn af att hemta vårt kläde från England; införseln deraf utgjorde förlidet år ett värde af 48,528 f St. Andra grenar af vår införsel bevisa, att man här lefver bättre än i England, ty vår konsumtion af lyxartiklar är vida större. Vinimporten är nemligen 400,000 galloner till ett värde af 54,000 L), equipager för 48,199, guldarbeten för 441,704, silfverhusgeråds-saker för 6,770, musikaliska instrumenter för 46,000, sidentyger för 40,622 och modvaror för 28,000 Sterl. Australien börjar således återgälda England de summor koloniens anläggning kostat detsamma. Som straffanstalt nalkas det sitt slut och få år torde förflyta, innan deportationen hit af förbrytare helt och bållet upphör. Allmänna meningen i England är deremot, och som försäljning af Kronoländerierna öppnar oss utsigten att erhålla bättre ar betare, så skall å vår sida allting göras, för att slippa denna moraliska pest. Utförseln från England till alla Australiska kolonier under innevarande år kan ej beräknas till mindre än 2 milioner L. Sterling, och torde snarate stiga till 3, hvarförutan, när den NordÅAustraliska kolonien vid Port Essington utvecklat sina handelsförbindelser med de Moluckiska öarna, för hvilka hon egenteligen var grundad, skall Austra lien troligen intaga första rummet bland alla En gelska kolonier, i anseende till konsumtionen a! Brittiska produkter, i synnerbet som man hoppas, alt den plan till upprättande af en ångfart här emellan och England, hvarpå arbetas på båda stäl lena, verkeligen kommer till ståod, helst den ska!l ställas i sammanhang med ångbåiskommunikationen mellan England och Indien. Australien har öfverflöd på stenkol, och det be höfs blott, att regeringen upphäfver det monopolium, sem för närvarande försvårar grufvornas brytning, att förskaffa oss den till ett ganska iågt pris. ENE — Charivaris infall om Franska Kamrarna. cVåra Pärer och Deputerade, säger detta blad i sin vanliga bitande qvickhet, chöra ej mer på nå gra tal, på någon anmärkning; de hafva endast ö ron för postlljonernes horn; de försäkra att deras ögonblick äro räknade och derför räkna de icke heller millionerna. Dussintals sådana voteras på en minut. En sådan skyndsamhet utskämmer sjelf va ångmachinernas. Man säger, att regeringen skall genem de deputerades hemresa, bli af med en mängd fjettrar; det beskattade folket deremot skall endast bliaf med ca mängd francsstycken. edda —— —————— As ALLA C åt