Aftonbladet – 20 augusti 1839, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, TECHNOLOGISKT. Mekanisk linspånad. Det lärer icke vara glömdt, att Napoleon år 4814 utlofvade En million francs åt uppfinnaren af ei fulikomlig ändamålsenlig machin att spinna lin oci bampa; afsigten härmed var endast all motverk engelska bomullsspinuerierna, derigenom, att linne väfnader skulle till lindrigare pris kunna beredas Men problemet har sedermera blifvit löst af En gelsmännerne efter deras intresse, och en ny revo: lution förestår afven på Kontinenten i beredninger af den vara, som i Europa allmännast användes. Linspinnerierna hota att förstöra den kanske vig. tigaste af alla husliga manufakturer, och denna ställning förtjenar att äfven besinnas i Sverpge, der linneväfnaden utgjort bela provinsers hufvudsakligaste näring, Det torde derföre löna mödan at visa, buru detta ämne blifvit betraktadt i Frankrike, som också deri är iptresseradt, emedan man beräknar, att omkring 180,000 hectarer (något mer än dubbelt så mänga svevska tunnland) årligen der besås med lin och hampa, och att produkterna slutligen uppgå till ewt värde af 4735 millioner francs. Linne utgör således i Frankrike en ännu vigtigare artikel, än bomullstyg, hvaraf icke förbrukas på långt när så mycket, ehuru bomuilsmanufakturerne långt mer fästa regeringens och det allmännas uppmärksamhet, emedan husfliten sällan finner någon, som med värma framstaller dess lidande. Imedlertid har man omsider nödgats göra afseende derå. Det af Napoleon utsatta pris gjorde visserligen att åtskilliga liuspioningsmachiner uppfunnos och infördes på flere ställen, utan att kunna drifvas med någon synnerlig besparing; men omkring är 1825 uppfunno Engelsmännerna en metod, att före spinningen bereda linet så, ati det lika lätt, som bomullen, kan spinnas på mycket enkla machiner. Af spinnfsbriker, som efter denna princip blifvit anlagde, finnes redan i England omkring 180, och så stora, att en enda i Leeds sysselsätter öfver 2000 arbetare. Fördelen af machinspinning framför bandspinning är betydlig, ty garnet kan icke alienast säljas för bättre pris, det blir äfven jemnare, och man kan spinna af blår nästan lika så fint garn, som af sjelfva linet, så att äfven aen ssickligaste fabrikant med möda skall kunna märka skilnaden. I början använde Eogelsmännen sjelfva det linne Barn, som spanns, men snart började man exporLera deraf, och Ftankrike importerade år Aa ioke mindre än 4112,000 skälpuod. Detria väckte uppmärksamhet hos franska handelsrädet, som, efier ! sammal vana, genast föreslog probtibitifsystemels vanliga medel: en hög skyddstull, 50 francs per centner (den gamla tullen var 42 franes); minitern ville likväl icke, att den skulle blifva mer, in 25 francs: deputeradekammarens kommitte medsaf endast, alt den höjdes till 145 francs och slutisen skedde ingenting, ty begreppen om bandelsrihet hade redan börjat slå rötter. Man glömde ikväl att tullen på blångarn var 5 francs lägre, in på lingarn, och då båda slagen icke mer kunde itskiljos, blef också nästan allt garn förtulladt såsom blångarn. Importen tilltog nu så, all den 4837 teg till långt mer än 6 miilioner skålpund och 1838 lärer den utgjort åtminstone 42 millioner kålpund. De norra provinserna, som bufvudsakigen odla lin och hampa, klagade öfver denna inörsel, hvarigenom det blef omöjligt, att producera lessa råämnen, emedan handspånaden icke kunde emna garncet till så lågt pris, som macninerna; synnerhet då Enpgelsmännerna för godt pris köpte in och hampa från Rjyssiand. Följden var, att ikerbruket i Frankrike led och största delen af ten qvinliga befolkningen i Bretagne, No:mandie och Picardie icke mera kunde lifnära sig med spåad, emedan en spinnerska nu icle kunde förtjena ner än 2 sous något mer än 2 sk. Bko) om dajen. Det fattiga folket 1 Bretagne trodde, att detta kedde genom häxeri och att ewt troll (une mMauvaise föc), som det kallsde la mere canique (la necanique) och som kunde spinna sju trådar på n gång, tog brödet ur munnen på allmogen. Franka regeringen lät nu författa en berättelse om örhållandet, hvilken förelades deputeradekammaen, hvars kommittå deröfver afgaf ett betänkande, om visar, buru stora framsteg den sunda statsekoomien gjort inom denna församling. Kommitteen