Aftonbladet – 8 augusti 1839, sida 3

(Insändt). bland missöden under lefnaden kunna inga öfverträffa dem, av sakna tak öfver hufvudet, dagligt bröd, kläder och förmedelst en försvagad hälsa, förmåga att afbjelpa nöden. Sådan är beklagligt min rysvärda ställning. Född af hederliga föräldrar, Löjtnanten Anders Fredrik von Proschwitz, som afled i Finland under Ryska kriget 1789, och Ingri Cozcordia Appelberg, Prostdotter från Krokstad, död den 20 Decemb. 4819, meddelade min kära moder mig efter sin belägenhet anständig uppfostran. Militärståndet blef mitt yrke; Jag trädde i tjenst vid Kovgl. Bohus Läns Regemente som Under Officer den 235 Maj 1803 och tjente mig upp till 2:dra Kapiten, men nödgades för sjuklighet, ådragen i kriget emot Norrige, dels på Kanorsluparne och dels i lägret vid Dyne 4808 års vinter, begära och erhöll den 42 Januari 4813 nådigt afsked från krigstjensten. Pensionsmössig blef jag icke, utan har, förföljd af motgångar alltsedan, sträfvat mot armodets gissel, som barnalärare hos allmogen, så vidt jag, förderfvad till bröst och mage, förmått; nu är jag 58 år och min hustru 65 år gammal, för det mesta sängligganie; barn äga vi icke, och såsom båda sjuklige och oförmtögne till arbete för vår bergning, äro vi bragte till tiggarestafven och måste lika med foglarne, som ej äga nästen, med blygsambhetens insjunkna ögon, irra