Aftonbladet – 3 augusti 1839, sida 2

alla biomståndigheterna i detta afseende gifva skenet emot konom. Man måste då icke allenast finna det ganska betydelsefullt, att Minerva, som hvar och en vet är inne i kamarillans intresse, att med hvilka ansträngningar som helst spjerna mot en nationel representation, till och med i denna dagens nummer högtidligen komplimenterat f. d. Utgifvaren för bans invändningar mut det Anckarsvärd-Rickertska förslaget; man måste då äfven ihägkomma, buru f. d. Utgifvaren, vid hvarje föregående tillfälle under de sista 40 ären, då en reform i ständsrepresentationen varit i fråga, arbetat emot riktningen till allmänna val med alla krafter: huru han alldeles med samma taktik svra ou, vid sista riksdag tutade och puffade ut Hr Agardhs lösa historiska sofisterier emot detta valsätt; och huru han före sista riksdag dykade upp och ned uti representations-frågan. Läsaren minnes säkert ännu, huru ban då, när petitionerna som mest voro i gäng, dels sökte framställa resultatet deraf såsom någonting ömkligt och ända till äekel repeterade ropet om att det till ew opinions uttryckande behöfdes 100,008 aktningsvärda underskrifter; veh dels huru han sökte bearbeta sinnesstämningen emot dessa petitioner dermed, att man ieke borde nlåta sig på någon amhållan om sjekva saken, förr än man på förhand vore ense om sättet; lels hurw han ö alldeles rent ut framträdde mot alla de omdömen, som gingo ut på en Hlmän valvätt. Vi säga visst icke bestämdt, tt han ännu styres af ett sådant motif; oeh let skulle atomordentligt glädja oss, i fall ieke å vore. Men vi måste framlägga dessa faktiska mständigheter, för att visa, att anledningarna wo starkt till f. d. Utgifvarens nachdel, eeh att let är en verklig hederssak för honom, att velerlägga de slutsatser, som deraf kunna dragas ill det omdömet, att han i detta afseende agear dubbelt, och egentligen blott är en förstucken bundbförvandt åt reformernas fiender. Vi: skola i fortsättringen: häraf meddela några innu ytterligare skäl hvarför vi nödgas vara nwise i denna uppmaning, ifrån hans stridsätt och taktils uti andra ämnen.