Aftonbladet – 3 augusti 1839, sida 2

produceras 1 Svenska Minerva. Under sådana förbållanden är det åtminstone ett anmärkningsvärdt sammanträffande, ati Grefve Anekarsvärd på samma gång, ech nyss före riksdagen, börjar blifva ett så uteslutande föremåkb för för detta Utgifvarensw försök, act i allmänna omdömet motarbeta Grefvens inflytande. Huruvida detta sammanträffande kan vara tillfälligt, eMer om det utgår från ep gemensam, på förband Hppgjord operationsplan, och några hemlig artiklar mellan f. d. Utgifvaren och dem, som äro rädde för Grefven, skall snart visa sig. Det är nämligen att märka, att f. d. VWtgifvaren i Freja tagit en: recension af Grefve Anckarsvärds och Hr Risoherts ofvarnämnda representationsförslag tills utgångspurkt för sitt härtåg emot den: förre, oeh dervid sökt fsamställa sina attacker mot Grefyen så, som. om, de skett ifrån en liberal åsigt, emedan: f. d. Utgifvarenx dervid lagt serdales vigt på, att äfven han önskar allmänna val, men på. ett annat sätt. Derjemte har han moga aktat sig, att relevera oeh erinra, att förslaget kommer lika mycket från Hr Ex peditionssekreterarenr. Riohert, som från Grefve Anckarsvärd, eftersom de gemensamt författat det. Nu är likväl, efter byad man känner om :Grefve Anekarsvärds-sednare yttranden, all anledning til den förmodan, att Herrar: Richert och Anckarsvärd ingalunda ämna 3att uppträda för sin id precist. sådan, som den finnes sebematiserad i: det för många år sedan tryckta förslaget, eller: att alla dåtaljerna af den deri befintliga. representationen skulle sättas i vorket. Tvertom har det ju blifvit offentligen uppgifvet, och för detta Wtgifvaren af Argus är således ieke heller okunnig derom,.att GrefveAnkoarsvärd vid:det sedan mycket: omtvistade sammanträdet med ett par tidningsredaktörerstillkänmagifvit en böjelse, att i flere delar modifcera detta förslag. Det är i alla föll nu i första rummet blott fråga om sjelfva grunden, nemligen den allmärna valrättens bibehållande och Ståndsindelningens uppHäfvande. Åtskilliga. andra delar, som röra den öfriga grundlagen, höra icke: dit, och detär äfsen sannolikt, att Grefve Anekarsvärd sjelf numera frånträdt den. Hvarföre då sammanblanda dessa ohka saker med ffågan om valsättet? Bet visar sig också klart, att om f. d. utgifvaren af Argus verkligen eppriktigt nitälskade för allmänna val,.såsom han uppgifver, och om detta ieke vore on krigslist, för att bakom denna allmänna fras-kunna anfalla hvilket positift förslag som helds?; under den förevändningen att det ieke innefattade sådana valj som hun ville bafva, så funnes ett ganska lätt medel att söka närma de möjligen: från hvarandra afvikande -sätten, när man öfverensstämmer i samma grund;privcip. Detts medel vore nemligen: ATT: F. D. UTGIFVAREN SJELF BEHAGADE UPPGIFVA, HBURU HAN UTTÄNKT SIG OCH VILL HAFVA REPRESENTATIONSFÖRSLAGET OCH VALEN. Vi hafve redan en gång tillförne lagt f. d. Utgifvarens uppmärksamhet derpå, att allmänheten skuile vara på. det bögsta intresserad att få se, hv2d en så klok och i statskunsäapen initierad man som han, Vänker i detta ämne. Att belt erkelt framställa åtminstone der delen deraf, som. rörde valen, skulle visst icke behöflva upptaga mer än 3 å 4 spalter i Freja; och då denna tUudring blott utgifves två gånger i veckan, kan ej heller bristande tid eller öfverhopande af andra göromål för bladet gerna vara något skäl deremot, Det är ju också klart, att om f. d. Utgifvaren verkligen sjelf vet hvad han vill, hvappå vi tvifla, så bör han väl hafva nog mycken fosterlandskänsla, att icke håla det undan aliraänheten i en så ytterst vigtig fråga för hela nationen, samt att det är så mycket angelägnare, att han framkommer med sitt förslag, som han redan en gång utlofvat det. Skulle han åter, oaktadt alla dessa och offentliga uppmaningar endast fortfara, ait under ordandet om sin kärlek för allmänna valrättepn, motarbeta hvar och en annans förslag, som äger denna riktning, så måste han ju finna, att han sjelf och irgen annan waderhåller och stärker publiken i den misstankan, att han antingen aldeles icke vet hvad han sjelf vill, och är i komplett saknad af det positiva och praktiska sinne, om hvilket han så ofta ordar, eller ochså, att hela hans taktik är en oärlighet, enär sjelfberoende Svensk man, (d. v. s. som ej är