Aftonbladet – 20 juli 1839, sida 3

de till varuvärdet än hvarje annan qvantitets-be stämmelse. Derest kommitterades underdåniga förslag iden aa del skulle vinna nådig fastställelse, hemställ: kommitterade dock i underdånighet, huruvida icke då med förändrandet af en del tullbestämmelsei till beräkning efter vigt afsetts lättnad, men jiekt ökade kostnader för handeln, Eders Kongl. Maj: må finna skäligt, vid Taxans ufårdande i nåde förklara, att, intill dess någon förändrad reg!ering i afseende å de städerna tillkommande våg-afvil:e kan blifva tillvägabragt, de varor, som icke förut jemlikt nu gällande Taxa, men didanefter komm att, efter vigt, förtullas, tmwed våg-afgifter icke mi belastas. 5 Derjemte och då, i filjd af denna Taxe-regleiing åtskillige jemkningar och tillägg i gällande Tharö Tarif komma stt erfordras, anse sig kommitterade tillika böra i underdånighet hemstälia, att wvic atfärdende af ny Tull taxa, Eders Kongl. Moj: må täckas förordna om berörde Tariils öfverseende och jemkande till öfverensstämme!so med förändrade förhållanden. (Slutet följer). SAADEUY TEKN ETTA — Uti tidningen Eos med sedraste posten läsas några anmärkningar rörande bibliotheket i Upsala, hvilka synas påkalia uppmärksamhet och ett svar från vederbörandes sida. När man besinnar, hvilka uppoffiingar universitete! gjort för vidmakthållardet af sitt bibliolhek, dels i byggnader, dels i ärliga anslog, och att egentliBa ändamilet med eit sådant är, att göra skrifter och arbeter, hvilka obhemedlide lärde eller studersnde ej mäkia sielive köpa sig, tillgärgliga till begagnamde, sant att silunda bereda velenskapsidkare tillfälle att följa med sin tid, så kan ieke för mycken wvigt läggas på dessa offentliga instituters handhsfyvane. Den ofvannämnda artikeln lyder sålunda: cÖnskligt vore, men föga troligt är, att den cOrdning, som erligt comp. tenta mins emdörse herrskar på Upsala Bibliothek, så väl i atseende på manuciipter, som böcker, kurde hämmas de igenom, att en hop E. O. Amanurrser utgämndes. Man klegar nemligen, att Pro. SEchröier, hvars ärdom, litterära fört enster, nit a!t skaffa donati ner til: Bibiiotieket cch humaniict vi ära de tförsta ett erkänna, ej begagnar samma flit på att ordna eller att tillåta sina underhafsande ordza Bibliothekets hendskrifter, af hvilka flera ligga erörda i behaglig oreda; man kloger, att man ej kan iå veta hvad som finnes eller icke, emedan kataloger på elt på långt när icke äro urpsata, ait många böcker stå oupptecknade, så att ingen vet, hvar de stå, att svenska årsrycket sedan företrädarens tid, med få undantag, livger; hopvräkt i en bög på en vind, och att men, rär man begär låna någon af dessa böcker, får till svar: afianes i bokhandela; att defetter icke ordentligt sunpleras äfven af vigtigare eabeter: ett inlöpet af böcker ej är ändamålsenligt och P.ofessorns i bvar sak bi!liga önskan sällan afses och slltså åtskiliga vetenskaper göra rätt få eller inga acquisitiorer och andra ej alla de nödise; stt utlåningen åt studenter ej sker med nödig literaiitet, och att tillfälle att mer än en eller ett par timmar sitta på Bibl. och arbeta ej ge na lemnas; att Bibliotheksstzten ej tillhålles att arbeta de föreskrifna tiderra, uten varligen blott vistas Jå Bibliotkeket utlåninestimmer; st: många böcker ej als utlånas,. emedan de sägas vara den bästa upplagan 0. s.v.. De gamla Bibliothetsstadgarnes iliiberaiitet må bära skulden för mycket, äfvensom den emstärdighe(en att Bibliotheket snart skall flyrtas till den nya lokalen, men åtsvi!liga föreb:åelser falla dock ätt-. vist på Örfver-Bibliotkekaricn, hvilkens onekliga förtienster cm Universitetet skule bli ärnu större, am anlednivg till klagomålen, de komma ingalunda från Rabulis!tr) snart utvägen ödtvs —p