Aftonbladet – 20 juli 1839, sida 3

dp ove 0 Me fa vReSlad VIS LJICHS HCKA-: ICUGINOLET pröfvat den af kleganden f:amställda fråga, ensåg Justitierådet sig jemväl böra öfver densamma sig I slutligen yttra, hvarvid Justitierådet instämde med I Högsta Domstolens flesta ledamöter; dock att handlingarne borde öfverlemnas till JustitieKansleren, I för att tillse, bu uvida lagförklaring i ämnet vore af nöden. VRESSOKDT RASERAS BLANDADE ÄMNEN, Fiterligare om slöjd-expositionen i Paris. Sisom tilärg till hvad detta blad förut härom innehällit från Red:s egen korrespondent, meddela vi ett utdreg af en artikel ur en Tysk tidning: aDenna expositions rådande karakter,, heter det i nämnde uppsats, är prakt och lyx. Från alla väggar, fan alla ställningar stråla de e till mötes. Det allmänt nyttiga, det, som bildar national-industriens nerf, den allmänns konsumtionens föremål och den produktiva kraftens verktyg, står i vrån eller ligger uppstapladt i högar på bvartannat. Mattor, shawlar, praktfulla tyger, spetsar, broderier, skinnvaror, ornamenter och möbler af det underbaraste arbete — alla toilettens och modets herrligheter finras här att skåda i den största mingfald. Derjerate ser men öfveralit redskaper åt förströelsen och tidsfördrifvet, röjande den största prakt och fulländning. Bland dem spela: biljarderna dea förnämsta rolen; öfverelit möter man sådana. Man skulle tro, det nationer; bade ingenting annat alt göra än Lläda sig och spea bijard. Det finn: biljarder till 43,090) franes och mattor och shewlar från 40,000: till 20,000 francs. Hela landskaper och städer, jagtoch bata!j-stycken äro derpå föreställda mel en fullkomlighet i teckning och kolorit, som lemnar ingenting öfrigt att önska; men jag har icke seit något enda prof på dessa mattor för ganska billigt pris, hvarmed sjelfsa landtmarnsns cech arbetaren: golf finnes bef täckt, i länder, der allmänt välstånd råder. Denza ariikel ör i Frauliike hvarken kändt eller eft rsökt. Tiondedelen al den ihärdighett och flit af den förfinivg och upplioningsgålra, som använrdts på dessa fifingans produktioner. skulle vara tiltöckliga att fuliända patioralproduktionen af det rötvändiga och nytliga. Denna exposition gifver således en trogen bild af Frankiike och det Fiancka lynnet; deri afspeglar sig omisskänneligt den F.anska centralisations-audan; Jandet är nästen intet, hufvudsfaden de:emot nästan ll. Af de 3348 per-f soner, som här förevisa resilaterna af sint konstflit, bo 2057 i Pais Frin Departemen-å terna äro endast 12914 repre:en:erade, för detf mesta i min af deras störie etter mindre aft lägsenhet från Paris. Efter hufsudstaden kom-t ner Seine-departementet med 92 exponenter! Antalet minskas i camma proportion man af-f tögsner sig från Paris. Ett undantag härifrån) aöra Lyon cch Mäblhausen. Elsas, hvarestf Tyska karaskte en är öfvervögande, utmärker f sig genom sina alters wistighet och allmän-E nyttighet. Band de 73 artiklar, det lemnat,i Snnes, nosa rätnadt, hoappt någon enda, som :j tillhör denna lachegorin i aFiansyska pressen har, i känslan ef desca brister, till ena del velat draga hela slöjd-expo-å sitionens nyt:ia i tvifvelsmål; men utan skäl.å Redan den omständigheten, att nämnde brister) derigenom blifvit ställda i dagen, att de all-f mänt blifvit insedda och medgifna, är ett be-F vis för dess stora nytta. Det ondas erkännande förer till etorsinnande deröfver och tilk diskussion öfver de boemedel, som böra an-k vändes. Franska bladen äro fulla med betrak-K telser cch förslag om nödsändigheten att upplyfta åkerbruket, befordra produktionen af all-E wänna lefnadsb bof ceh det kan ej utebiifva,X att regeringen och lagstiltningen göras upp-f mä ksamma derpi. Vid de exponerade saker nas bedömande och prisers tillerkännande, tor-k de man hädanefter mer och mer afse den all-k mäcna nyttan ceh förbältringarnas vigt för detå hela af nitional-industrien, dess inflytande pål behofveas tilifreds tillande och befordrandet a!? massornas välstånd. Har denna riktning en vella anstalter bör och miste blifva, så kallk äfven Jyx-expositionernas prakt medföra sivh sllinänna nytta. Lockade deraf, skola de högref .;lesserna intressera sig för de allmänna fram-k stegen, och efter hand lära värdera vigten zfö foikindustrien. Expositionerra och det dermed ENTER Ner HÅ