Aftonbladet – 12 juli 1839, sida 2

OA OA TOP GIaSUlnNBar p en högre mera leivande horizont, och på ens respeklabel ståndpunkt, att de icke måtte låt studenterna växa sig öfver hufvudet? När haf va de en corps, d. v. s. såsom konsistorium mkommit till den akademiska Ööfverstyrelse med petiiion eller förslag om så många småak liga, onödiga, löjliga och tillika tidsödande pa trias: kaibestyrs upphäfvande och afsägning. Men gåtan visar sig här densamma som öf versalit. Det är ingeuting annat än ungdomen som besitter lust och törmiga att gifva impul till pånyttfödelse. Man klindrar den för sådar näsvichet, och det har man alltid gjordt; mer efteråt tackar man, och erkänner fördelen a Hf framför stagnation och förruttnelse. Hvad sal lörsta stöten till palingeresien i Upsala ef. ter 4809, åtminstone i ett visst fech? Professorer? nej. Adjunkter? nej. Docenter? nej Magistrar? nej, icke det en gång. Det var blott Jett par kuriösa studenter, fulla af hopp och framtid, som vigade sig på något så djerft. Huru är det nu? Alldeles på samma sätt. Nagia ynglingar, hvars namn de egamla vordue ånappt veta, än mindre vårda sig om, att utsäga — om ej i förening med en fördömande glosa — de gifva nw impulsen till pånyttfödelse. Haru klek för dem sjelfve, och huru syttugt för universitetet skulle det icke vara, om ade äldrek någon gång ville begripa fördelen af att göra gemensam sak med palingenesisterne? Detta är hvad Geijer ensam bland alla sina kamrater slutligen förstått. Man påminner sig, huru länge Geijer spjernade emot autiden,, anseende öiver eu bank allt dess sträfvande för blott ofog, nyhetsbegär, charlataneri, o:0 och ordning. Nå det är också klart, att en person, som står stilla, måste kunna presentera ex mera ordentlig figur, än den som går, hvarmed gerna följer att kläderna litet vifta för vioden. Imedlertid är isjelfva verket icke allt oordning, som arbetar på en sakernas bättre ordning. Geijer fann slutligen detta, och efter många irrfarter och hårda, oförtjenta utlåtelser emot både personer och förhållanden, medgaf ban sig hafva haft orätt. Det oförglömligt stora kos Geijer är, att hafva bekänt. Hiller han nu bara uti siga — såsvin den simpla, men ärliga texteis uttrycker sig — så skall Sveriges kommande generation icke förgäta bonom. När Geijer gaf vika för impulsen ifrån det pinyttfödande i landet, uppträdde han, såsom bekant är, med Litteraturbladet. Man här kallat Geijers gerning än ett caffall, än elt infallp, än en comvändelse,. Dessa namn, gifna slit efier väderstrecken hvarifrån de komma, betyda ej stort. Sjeliva Litteraturbladet betyder också ingenting särdeles. Det märkvärdiga, deremot, är fenomenet af en ä!dre man (Geijer belivoner sig emellan 50 och 60 år), som ses på väg att bifalla det verkligen godas anspråk 1 verlden, och erkänna sunda förnuftets rättigheter. ivad Geijer gjort, har sin största inflytelse, likasom sin största märkvärdighet, deruti, att en professor gjort det, Det lefvande inom universiletet, det som vill någonting, har derigenom vunnit en sanktion. Man finner, att det gär an all vara Menniska, efter Geijer tagit sig or att vara det. Alla de i sig sjelf goda och förnufugr önskningar, som men förut ohörda kunde afvisa med skällsordet Umtriebe, radikalism, slarf, nyhetskram, dumheter, käbbel o. s. v., våga pu åtminstone ana den nåden att få blifva börda innan de afvisas. Det kan till och ned gå så långt, att Geiier får en elier annan professor till på sin sida. Den Geijerska omvändelsen har icke baft en mindre välgörande verkan på vissa af bufvudtadens? kretsar, ett koteri, sum alltid juravit n verba professoris. Utan att vara lärde hafa desta aktningsvärda personer, jemte alla deas vänner i landserterna, som icke stiga till å obetydligt antal, ständigt haft det omdömet tu följa Geijers. Under de decenzier, då Geier dels på riksdagar, dels deremellsn fann den ya tiden beförged, rasande, clak o. s. v., fann koteiet vatorli tvi. detsamma, hvilket måste medföra nånga otrefliga utlåtelser i umgänget, der dess nediemmar antröffides. Alt är nu ändradt ötiska förbundet har bekommit gladare och ljuÖms: 0 FA som ch KL versitete-restauration, som visar sig i några rörelser inom sitlfva hösskolans even af Geidd mm ——— MM PB mh mm