Aftonbladet – 29 juni 1839, sida 3

BILAN DADE 2 ÄMNEN. SCENER UR DROTTNING CHRISTINAS SISTA REGERINGSDAGAR (Forts, fr. Torsdagsbl.) Mot skymningen samlade sig de förnämsts borgarne, som vanligt på värdshuset Solen, som på den tiden bestridde en god del af börsens funktioner, emedan mången affär der inter pocula afgjordes. För öfrigt fördrefs qvällen med muntra samtal och en frihetsoch jemlikhetston herrskade, oaktadt skilnaden i undfägnaden; ty då de högmögende sutto vid sin remmare Rhenskt eller Franskt, hvilken stundom förstärktes af en och annan Fioribus, nöjde sig andra med en pokal hvitt eller bruat Brunswiger mumma, och största delen höll till godo med den ärliga Svenska ölstånkan. Denna qväll var likväl glädtigheten nedstömd, ett tungt bekymmer hvilade på de flestas ansigten, och samtalet fortsattes Ull största delen hviskande, under det man då och då tog sig en tröstklunk. aGud vet hvad här skall blifva utaf,, hviskade halfhögt den ena till sin granne. aGud låte ieke drottning Margaretas tider komma tillbaka. Får adeln handtera oss så efter sitt eget behag, som hundar, och låta våra söners blod flyta öfver gatorna, när de behaga, så går det aldrig väl. Och hvem skall betala skatterna?, Nu äro kronans gods och gårdar bortskänkta, cch kommer något in, låter droitringen det rinna bort, som vatten genom såll. cHvad skall det blifva af hemfrid och gatufridy? hviskade en annan. afvar dag hör man ej annat än mord och öfvervåld. Hörden I hvad som hände i går natt: Ofverstelöjtnant Erik Henriksson, ban som slog Pauli i hufvudet med ljusstaken. Han hade straxt efter predikan bjudit en bokhållare till sig. De drucko tappert om qvällen, och så började de att brottas. Bokhållaren blef öfverman, och då slog honom kaptenen så grufligt i harmen, att han ville gå blödande sin väg. Nu ångrade sig saptenen och bad honom stanna qvar. Men om morgonen fanns kaptenen med afskuren hals i sängenp, aGud bevare oss, utropade alla. aDet var naken till hvad vi sågo i dagp. aGud gifves suckade en af humlegubbarna vorta i en vrå, catt vår Herre ville styra Drotingens bjerta, att gifta sig med Prinsen. Förr lir det ändå aldrig väl, ty Sverige behöfver n Kung. aJa det är vissta svarade en annan, amen: )rottningen! beqvämar sig aldrig att komma! mansvåld. Hon har fått smaken stt lefva för. jelfsvåldigt. Kanske hon hvarken tror på: immelrike eller helvetep. i aHvad säger du? utropade någrå, är det så ingt kommet med henne. i Ja Gud nå så visst. Jag hörde ju, härom: agen, den franska bårdskäraren Bolle eller ordle, hvad han heter, skryta af, att han ta it ur Drottningen presternas dumheter angånde själenp. N