Aftonbladet – 28 juni 1839, sida 3

j dottren Icke förr än under år 4834 uppnått 20 år och hennes uppfostran icke förr kunde amses fullbordad, så att bon dessförionan icke serdeles kurnat med sitt biträde i hushållningea gagna fsdren, lät Kollegium bero vid hvad Assessoren Cöster påfört henzxe; men enär dottren efter nysstämnde tid borde hafva förvärfvat sig de kunskaper och den skicklighet, hvarmed hon dädanefier ofelbart både kunde och borde i bushå!lning biträda, föreskref Kollegium, att fadren från och med 48535 års början, i framdeles afgifvamde redogörelser, icke fick debitera henne mera än 400 Rdr Bko årligen, för hennes föda och husrum. Både Curator ad litem Hr Hofvendahl ech Hr Assessor Cöster öfverklagade detta utslag i HofRätten, der Hofvendabl anmärkte, att Jungfru Carolina Cösters uppfostran långt före år 1832 varit slutad, hvilket bäst syntes af förwyndareräkningarne, i hvilka för åren 14830 och 48314 icke blifvit uppfördt någon post, som kunde hänföres till uppfostringskostnad, hvarföre Hr H. fortsotte sitt yrkande, att fadren måtte förpligtas till hälften de!taga uti omkostnaderna för dottrens uppehälle de 3:ne sista åren. Hr Assessor Cöster åter klagade öfver föreskriften, att hen för kommarde åren blott finge beräkna 400 Rår Bko för dottrens föda och husrum, och anförde, ibland annat, att JustitieKollegium alldeles icke ägt någon makt att föreskrifva Assessoren att, emot sin vilja, söka eller begagna sin dotters biträde i husbållningem, samt att den j nedsättning, JustitieKollegium föreskrifvit, skulle blifva en Assessorns enskilda uppotfring, hvilken Assessorens omständigheter så mycket mindre medgåfve, som Åssessoren hade 3 barn, hvilkas uppfestran ämnu knappt vere börjad, och yrkade Er Assessorm derföre, att det borde förblifva vid det, som hosom förut blifvit tillagdt. Uti HofRätten, der målet förekom på Hr HofrättsRådet Sköldbergs division, hvars ledamöter då, utem bemälde Hr HofrättsRåd, vero: Hr HofrättsRådst Bergström, Hrr Assessorer Urgberg och Munthe, samt Näradsköfdingen F. Widegren, föil utslag den 7 Mars 4837, af följande hufvudsakliga innehåll: Föräldrearne hafva gemessam skyldighet att föda och underhålla sina barn, så länge dessa äro under deras vård och tillsyn. Deraf måste följa, att, när ena makan aflider, den efterlefvande, dåtillgångarne medgifva, är pligtig bidraga till barnens försörjning, äfven om barnen äga egendom, gemom hvars afkastning deras underhåll kan bestridas. Nu, då dottren, vid 1832 års början, uppnått den ålder, att henmes uppfostran borde anses slutad, hvilket så mycket mera kan för gifvet antagas, som för åren 4832, 4833 och 4834 ingen uppfostringskostnad upptagits i förmyndareräkningen; och då Assessoren Cöster varit berättigad och, med afseande å dotirens stånd och vilkor, jemväl bordt från 4832 års början låta henne biträda vid göromål inom hus, fanr HofRättenp, med ändring af öfverklagade utslaget, skäligt förklara, att Assessoren Cöster, hvilken icke ens förezifvit sig sakna tillgång att bidraga till dottrens lefnadsomkostnader, skulle deltaga uti de för berörde 3:ne år, dottren så väl för föda och underhåll, som äfven för kläder och kontasta utgifter m. m. i räkningen upptagna summor, utgörande 760 Rdr Bko; hbvilbet belopp skulle öka hennes tillgångar, i fölid hvaraf ersä!tning, utöfver hvad som med nyssnämnde grund öfverensstämmer, för den tid, som förflutit efter 1834, således icke kunde Assessoren tillerkännas. Deruti sökte Hr Assessoren Cöster ändring i Högsta Domstolen, åer, ibland annat, anfördes, aut han ej beräknat sig förmyrdarearfyode till godo, men likväl godtgjort sin pupill 6 proc. ränta, utan bevillningsafdrag å pupillens kapitaler. Nedre JustitieRevisionen har tillstyrkt utisitt betänkande, att, med ändring af HofRättens öfverklagade utslag, Kongl. Maj:t måtte förklara Curator ad litem Eofvendabls yrkande icke kunna i vidsträcktare måtto bifallas, än att sökanden skall åligga tillgodoberäkna sin dotter och myndling bälften af det henne för åren 4832, 1833 och 1834 för föda och underhål!i sökandens hus påförda belopp, 730 Rdr Bko, med 365 Rår samma mynt, såsom en tillökning uti henmes vid sistnämnde års slut hos sökanden innestående saldo. Uti Högsta Domstolen, der målet afgjordes dea 17 Oktober sistlidet år, stadnade pluraliteten i föl jande beslut: aSom Curator ad litem Hofvendahl vid den af Assessoren Cöster afgifna redovisning öfver förvaltningen 8f bans omyndiga dotters, Carolina Wilb. Cösters fastighetsardelar och kontanta medel, under åren 1832, 1233 och 4834, icke gjort nigon anmärkning emot de uti samma redogörelse-räknipg upptagna poster, utan endast framställt det yrkande, att Cöster, såsom fader, ålåge, att uti de dottren påförde utgifter för kläder, kontanta utlag, föda och bonringsrum, utgörende tillsammans 13524 Rdr 42 sk. Bko, deltaga till hälften med 760 Rdr 30 sk., samt att hennes, enligt redovisningen, vid 1832 års slut ägda saldo dermed måtte ökas; alltså och enär den af Carolina Wilh. Cösters tillgångar, i lös och fast egendom, under ifrågavarande 3:ne år falloa afkastning, varit för bestridande af berörde utgifter tillräcklig; vid hvilket förbållande Assessoren Cöster icke kan lagligen förpligtigas, att till dessa. utgifter lemna bidrag, pröfvade Kougl. Maj:t rättvist, att med upphäfvande af JustitieKo!legii och Förmyndare-kammarens samt HofRättens utslag det af Hofvendahl framställda yrkande ogilla. Rn ———ETANISENNR—— — En Timmerman, vid namn Petter Carlsfon. Om bord på svenska skeppet Fama, begick den 3 December förlidet år i staden Cette i Frankrike, rvarest fartyget då låg för ankar, ett mord å sin samrat, Matrosen Petter Hansson, hvilken har, fter någon uppkommen ordvexling, i ruset ihjältack med en knif. Svenske och norske Konsuln Cette, Ht Aman, fogade genast anstalt om läkaebesigtning, laglig undersökning på stället och lien brottsliges öfverlemnande till fregatten Jaranas, hvilken, vid sin ankomst till Carlekrana mad.