Aftonbladet – 22 juni 1839, sida 3

LHVALKCA RUL SKIULSlga UppSet CTCUCT CU VIDISyl het och framhärdelse, hvarom den härifrågava rande ingifver billiga misstankar. BLANDADE ÄMNEN. — MHannoversche Zeitung innehåller följand berättelse: I den härvarande synagogan firad Israelitiska församlingen Konungens födelsedag, d 8 dennes, genom gudstjenst och en af rabbinen Doktor Adler, hållen bön, sem slutades med e förklaring öfver Ordepråksbokens 24: 24: aFruk ta Gud, min son, och konungen, och inlåt dig e med de ombytliga, (averänderlichen). Härvid ba blifvit erinradt, att detta språk lyder, enligt Lu thers öfversättning: Min son, frukta Herran oc Konungen, och blanda dig icke bland de upprori ska, samt efter vulgatan: cTime Dominum, fi! mi, et regem; e cum detracteribus Ron commi scearie,. Man ser häri ett nytt bevis på de Mo saiske trosbekäsnarnes bemödande, att städse åda galägga sitt devouement och förvärfva acvittnesbör om ett laglydigt och stilla uppförande. Konstoch Teater-notiser. — Hr Collas, hvilken uppfann en machirn som troget afteknvar reliefen, har gjort ännu et steg framåt; han kan nu äfven på detta sätt åisr ge rumda föremål med en noggranm tekning oc schattering. Hans första försök att på det sätte kopiera en Venus skall fullkomligod hefve lyckats — Alexender Dumas, som af spanska drott ningen erhållit Isabellsordens kommendörskors har, såsom en återskärk, öfrersändt till högstden samma en egenhändig afskrift af hane Muademoi selle de Belle-Isle, dyrbart igrbuaden i hvitt sam met ech guld, med vignetter målade af Vernet Isabey och Roqueplan. — Mamsell Mars har afträdt sin semeste mot en till 15,000 franes gerenterad benefice. — Man väntar med det snaraste tvänne ny dramer af den bekanta tragediförfattarem Grillper zer, nämligen Hanibala och cAsdreas Hofcra krar på han en längre tid varit sysselsatt. oo Hrr S. och B. Salomon i London ha uppfunnit en machin, den de gifrit benämning a ljudiedeare (voice conductor), att begagmas af lomhör da. Den är misadre än en duket ech insättes i ö rat, där dem kmappast märkes och förersakar ickt mera besvår än en hbemullssudd. Med ett dylik instruraeat säges en lomhörd kunna uppfatta der tystaste khviskaing i ett sällskap. Denne uppgifts tillförlitlighet synes tills vidare kumna dragas i tvifvel. — En ny talang af Mamsell Rachels natior har åter med stor framgång debuterat på Pariser scenen. Men denna gång var det en sångerska Mamsell Nathan. Hon uppträdde på stora operan Rachels roll uti Halivys aJudinnau, och utförd sitt parti med stor säkerhet och, säger en tidning om man lemnar å sido hennes ännu naturligtvi mycket osäkra spel, kan hon anses för en utbildas sångerska. — Talmas bild, skulpterad af David, ha blifvit uppsatt i Theatre Francais. — I Paris har Hr Julien komponerat 4! nya kadriljer till Rossinofestens öppnande, hvara tvenne för musikvännerna skola vara ganska märkliga. Den ena af dessa bär namnet ale Turnicrc och skall vara sammansatt af melodier fråm der hel. Ludvigs tid, samt arrangerad endast för messingsinstrumenter. — En fortepiano-fabrikant i Preslau, vid namn Bessalit, hvilken för 40 år tillbaka hade ledningen af den berömda Streicherska fabriken i Wien, uppträder med ett nytt fabrikat ef klaversträngar, dem han förfärdigat icke af engelskt stål. utan af er utaf honom sjelf uppfunnan metallkomposition. Ett dermed besträngadt instrument, utstäldt på konstexpositionen i Breslau, har, för sin silfverskära klang uppväckt alla konstkännares beundran. Rent Ean — Fatme-Effendi. Anda till dessa dagar har titeln Effendi i Orienten endast varit tillagd män, ty denna titel utmärker högre lärdom; det är således så . mycket mer öfverraskande, då vi i ett land, der civilisationen så godt som varit banniyst och qvinnan stått på en så låg punkt under mannen, finna Effendi tillagd ett qvinligt nåmpv, tå mycket iner, sade vi, som derstädes icke fiunes någon kunglig vetenskaps-akademi, med sin klass för allmän lärdom, hvaruti — enligt en författares uttryck — adepter inlåtas, som med fördel kunde genomgå en kurs i lankaster-skolan. En Fransk vetenskapsman, Hr de Scgur-Dupeyron, för närvarande stadd på en vetenskaplig expedition till Egypten, lemnar i ett bref följande intressanta underrättelser om den lärda Fatlme, läkarinna i Esbeckieska civil-hospitalet. a Vi kommo föret in i en stor sal, uti hvilken utto på tre rader, framför bord, fjorton stycken inga flickor, af olika färgnyanser, men alla födda i Afrika. . Å Dessa voro de läkarinnor, som besöka der fatiga sjuka qvinnan, som, till följe af sitt kön, erålla förtroenden, från hvilka mannen är utestängd, ich som sålunda med så mycket större framgång tunna behandla de sjuka. Jag lärde inse, att det jar nödvändigt i detta land att undervisa män i äkarekonsten, men att detta likväl var bälften af JG I mad samma katt fPtlan