Aftonbladet – 18 juni 1839, sida 2

DJURGARDS-TEATERN Hr Olihoffs recett, hvarom vi förut nämn i detta blad, hade ej svikit recettagarens billi ga väntan på ett fullt hus och ett gynsamt e mottagande af publiken. De båda pjeserna vo ro: Drottning Christina vid 46 år, en komed i 2 akter af Bayard, och Nej, en vaudeville 4 akt af Heiberg. För den förstnämnda liggei alldeles samma ide till grund som för Gusta III:s dram: Drottning Christina, med den skil. nad, att det här icke är De la Gardie, sor vunnit drottningens tycke, utan en ung Fransysk officer, Fredrik de Verdelet. För öfrig! är hon här som der förälskad och har den olyckan att ej se sin kärlek besvarad, men äf. ven den lyckan ait få visa sig ädelmodig, och det är Oxenstjerna, som föredrar hennes onåd framför hennes och rikets ofärd samt åsidosättandet af sin egen pligt. Utom det för er Svensk ögonskenliga misstaget, att icke allenast låta drottningen vara regerande vid 46 år, u. tan till och med att bafva varit det allt ifrån sitt 7:de år, och hvilket i öfversättningen så lätt kunnat sfbjelpas, samt den lilla anomalien att låta en Fransman vara uppfostrad i Sverge, hafva studerat i Heidelberg och äga enl Svensk kusin vid namn Stjernhbeim, något som synes vidhänga en del Fransyske författare, för hvilka det är lika omöjligt att skrifva en roman Her teaterstycke, utan att göra en Fransman